- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Adertonde årgången. 1918 /
63

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STUHZEN-BECKERS DANI8MEU

Skonslös "var på S.-B:s tid införlivat i det svenska
ordförrådet och behöver hos honom ej betraktas som danism, om
det nu överhuvud taget är någon sådan", skriver Hylén.
Huruvida skonslös är att anse som danism eller möjligen som en
självständig svensk bildning vill jag lämna oavgjort1. Under
alla förhållanden är det ganska sällsynt i 1800-talets språk i
jämförelse med skoningslös, som väl ännu i dag är det
dominerande. — I Sturzen-Beckers språk är skonslös det vanligaste.

Skritt anför Atterbom i en rec. (i Phosphoros 1810, 108)
av Elgströms ’Om ett stort, ett patriotiskt tänkesätt’ (s. 30)
och frågar, om inte sv. steg är lika bra.

Skönande är i OBSL tidigast belagt fr. Atterbom, Phosp.
1810, 93, därefter från Polyfem II, 34, 3 (där det klandras),
Sv. litt. fören. tidn. 1836, 602 och sedan från Warburg, SAH
59: 400 (1884); det saknas i ordb:na (Weste, fr.-sv. ordb., 1795,
återger un bel esprit med ’en vitter och qvick man’).

Slags (eg. en genitiv), Hins. s. I, 206 (1846), "det är en
sanning, att hans (Haucks) genialitet icke alltid är av det
slags, som lätt blir populär", Därs. II, 219, Nordlj. 6, är
den i danskan ensamt brukliga formen motsvarande sv. slag,
art. Där den förekommer i svenskan torde danskt inflytande
föreligga. Sorts, som även anföres av Hylén, är tydligen
bildat efter mönster av slags, som förekommer hos en annan
av danskt språkbruk starkt påverkad svensk författare,
nämligen Ola Hanson, Vägen till lifvet s. 67, 122 (1896).

Svinbinda, binda samman händer och fötter, citerat av
Hylén fr. Valda Skrifter, förekommer urspr, i en rec. i
Aftonbladet 1856, 47, som Sturzen-Becker skrev om Christian
Winthers Hjortens Flugt, i vilken dikt (Befrielsen str. 24) samma
uttryck förekommer: "Saa svinebandt de Karlen . . .u

Tillnärmelse upptas av Hylén med rätta som danism;
det äldsta bel. i OBSL är från V. Rydberg (1873); Tamm, Om
ändelser hos adverb 39, känner icke detta substantivbruket
ss. självständigt ord utan blott i förbindelsen tillnärmelsevis
("efter da. tilnærmelses-visa), som i OBSL är tidigast
belagt från Uppström, Got. bidrag 4 (1868).

Utbyte (i bet. behållning, vinst) omnämnes i
Winter-bladet 1853, 175 sålunda: "Utbyte af goda, gamla ord och

1 Jfr dock Tamm, Sammansatta ord i nutida svenskan 15ö:
"nyare ord (ej upptaget hos Weste 1807), väl lånat av da. skciansel-lus
med stympning, kanske under inverkan av det i svenskan tidigare
uppvisade skons-mål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1918/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free