Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TUKE ANDEK88ON
skall man "hänpeka p& året 1660a, Den skand. frågan 15 (1857),
AB 1857, 37, Den offic. kristendomen 5 (1855). I OBSL blott
1 bel. från Kullberg, En sommar i Småland 160 (1847),
dessutom hänpekning o. hänpekande fr. Atterbom (da. henpegé).
Högljus, umå hin och ej jag | — jag renoncerar — | stå
här och vaka | till högljus dag!" II, 1: 197 (1861).
Inlysande, klart, tydligt, adet blir dock förr eller sednare
Mysande, att, huru skenfager theorien må vara, detta dock icke
i praxis går utan fara an att etablera", öresundsp. 1849, 45.
Enl. OBSL tycks ordet icke ha haft någon större användning
förrän mot slutet av 1800-talet; det saknas hos Lind,
Sahlstedt, Möller (i den ty.-sv. ordboken översätter Möller ’Ein
einleuchtender Beweis’ med ’et öfwertygande skäl’) o. Weste;
Dalin stämplar det som germanism och även Winterbladet
1853, 173, som kraftigt protesterar mot dess användn. i ovan
cit. betydelse (da. indlysende, ty. einleuchtend). — Jfr
Dahle-rup, Det danske sprogs historie 114.
Komma till skada, råka ut för ett missöde, ". . . ocli
med mycken svada | han hjertnupet förtalt hur oförskylldt |
den stackars Hassan kommit nyss till skadau, II, 2: 30.
Kringsiktig, försiktig, "kringsmygande, lättfotade,
misstänksamma, kringsiktiga, hviskande, lismande, läspande
tjenste-andar", Tv. vändp. 95, "det lyckligt funna ordet för
någonting djupsinnigt, välbetänkt, kringsigtigt, som hvarken är ja
eller nej, som kan vara begge delarne, som kan bli både
Eiderstat och Helstat, både allt och ingenting", AB 1859, 79.
Saknas i ordb:na; i OBSL blott 1 bel. från 80-talet. Jfr da.
omsigtig (ty. umsichtig). Rietz har kringsynt i likn. betydelse.
Le, skratta, "man kunde le sig till döds", Hins. s. I, 85
(1846), "man kunde le sig sjuk", Hins. s. II, 160, Figaro
1846, 42. I äldre svenska, även det tidigare 1800-talets,
hade ordet en starkare betydelse än nu, ung. = skratta. Det
är emellertid i många fall omöjligt att få en bestämd
uppfattning av betydelsen. Sturzen-Becker har nog varit beroende
av den danska användningen av ordet.
Luftning, fläkt, vind (jfr lufte som upptages av Hylén
s. 21), "en ny luftning började ~ spela genom frimureriet",
Folke 1859, 324, saknas i ordbina och OBSL.
Lutter; den livliga användningen av lutter hos
Sturzen-Becker är nog att hänföra till dansk påverkan; "Förgås och
upplösas i lutter tyskeri", Nord. Lit. Tid. 1846, 137, "af lutter
glädje och förtjusning", Kom. Kal. 146, 107, Figaro 1846, 49,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
