Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TURE ANDEHS80N
uppta ovetenhet, ävenså Weste, men med hänvisning till
okunnighet. Enl. Dalin tycks ordet ha en ganska begränsad
användning. I OBSL fanns belägg fr. 1600- o. 1700-talen,
därtill 1 bel. fr. Polyfem och 1 fr. Wallins Pred., sedan först
fr. 70-talet (da uvidenhed).
Ovidkommande, obehörig, "alla ovidkommande personer
utvisas", Öresundsp. 1849, 30, saknas i ordb:na, OBSLrs äldsta
bel. fr. Lysander, Smärre skrifter 898 (da. uvidkommende).
Pakt, i uttr. ’stå i pakt med\ stå i förbund med. "stod
i ’pakt’ (cit. av S.-B.) med en viss personlighet", Nord.
Tidskr. f. Pol., Litt. o. Ekon. 1866, 582. Uttrycket är ganska
vanligt under 1600-talet (enl. OBSL), men sedan finns intet
belägg förrän från Hyltén-Cavallius, Värend o. Vird. 1, 210
{1864): (da. staa i Pagt med).
Pillerier, småsaker, obetydligheter, "går helt och hållet upp
i fnask och ’pillerier’ (cit. av S.-B.)", AB 1861, 68 (da. pilleri).
Påskott, förevändning, föregivande, "göra en väpnad
invasion under det o>kyldiga påskottet af ett yttersta
räddningsförsök", Folke 225 (1859); saknas i ordb:na och OBSL; jfr
emellertid: u Wij ken mötte nw strax wtan all påskut eller
genseyelsse restitueres", Gust. I reg. 7: 488; anfört i
Dahlgrens Glossar 661.
P&tryck, = påtryckning, torde att döma av OBSL vara
ganska sällsynt i svenskan; dess förekomst hos Sturzen-Becker
beror på danskt inflytande (da. paatryk). Från S.-B. har jag
följ. belägg: Saml. följet. 1850, nr. 1, Tv. vändp. 53. "brist
på mod och vilja att motsätta sig Rysslands påtryck", Tv.
vändp. 91, AB 1857, 39, 108, 144, AB 1859, 257, AB 1860, 38,
Biogr. II, 124, "Konungamakten med guds nåde hade
verkligen ett ögonblick gifvit vika för ett pdtiyck utifrån .
GP 1862, 245, Svea 1864, 76 (jfr handtryck i st. f.
handtryckning, Saml. Arb. III, 2: 32).
P&trängdhet. "Det torde af det anförda vara
ådagalagdt, hurusom en hos folket djupt rotad hemlig dragning till
det fransyska elementet alltid i Sverige mägtigt motarbetat
germanismens påträngdhet", Nord. Lit. Tid. 1846, 141.
Antagligen bildat ss. motsvarighet till det da. paatrængenhed; i
OBSL saknas belägg, ävenså i ordbma (påträngande saknas
hos Lind, Sahlstedt, Möller, Weste och upptas först av Dalin).
— Den rent danska formen har jag också funnit hos
Sturzen-Becker: "en ’ubetimelig’ påträngenhet", AB 1859, 23.
Riktigt nog, visserligen. Saml. Arb. I, 1: 62, 95, återg&r
nog på da. riktig nok. Jfr Celander, S. o. S. VIII, 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
