Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
FREDRIK HORN
teris et eor crebre saliens, cui cauda soluta præpendet*. Vi
märka genast med vilken pregnans och korthet de många
olika symptomen på den annalkande döden angivas. Drag
för drag liksom tecknar författaren bilden av det döende
djuret för oss och — detta är det anmärkningsvärda —
även här påträffa vi den satsförkortning, som vi så ofta
funnit just vid skildringar av detta slag. Inom den latinska
grammatiken går konstruktionen under benämningen
nomina-tivus absolutus. Man har hittills förklarat dess uppkomst
därigenom att, när i senlatinet ablativus absolutus fått en
konkurrent i accusativus absolutus, man slutligen blivit så
likgiltig för den böjda formen, att man helt enkelt använt
nominativen i absoluta konstruktioner. Huru oriktig denna
uppfattning är, hoppas jag snart få tillfälle att i detalj
uppvisa på annat ställe. Här må det vara nog, att peka på
ett så enkelt men fullständigt avgörande faktum som att
no-minativus absolutus är den äldre, accusativus absolutus den
yngre konstruktionen. Detta latinska uttryck torde därför
bäst förklaras i analogi med de ställen från moderna
författare, jag anfört. Till sist endast ett exempel från grekiskan.
Särdeles rik på dylika teckningar är Johannes-apokalypsen.
Brotten mot kongrnensreglerna äro i denna skrift
synnerligen talrika, så talrika, att de t. o. m. kunnat förleda en
forskare som Eduard Norden att tänka på en avsiktlig
vulgarisering företagen av författaren1. Ett dylikt antagande
synes skäligen osannolikt. Påfallande är, huru ofta dessa
inkongruenser samla sig just på de ställen, där författaren
skildrar sina visioner. Som ett typiskt exempel på en dylik
teckning skulle jag vilja anföra Apocal. 10, 2 xal el8ov àXXov
àYYe^0V Éaxupàv xaxaßaivovxa èx xoö oöpavou, 7cepißeßXY)|jivov
ve^éXr]v, xal ^ lpi£ èrcl rfjv xe<paXi)v aöxoö, xal xà 7cpöa(i)7røv
aöxou <S)£ 6 ^Xcog, xal oi aöxoö axuXot rcupàs *al
ë^tov ^ XetP^ a^xo0 ßcßXapfStov VjvetpYjiévov. Som vi
genast se, hava vi här en teckning av det slag, som vi redan
1 Agnostos Theos s. 382 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
