Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA METRISKA FRÅGOR
113
hans psalmer, funnos många, som i vardagslag uttalade tala
som, om icke en fallande jamb, åtminstone en fallande
pyr-rick. Och liknande uttalsformer, i rätt skiftande varianter,
finnas ännu i svenska och norska dialekter. Hur folk med
detta uttal läser vers — det finnes sådant folk i vissa norska
bygder, som improviserar stev — detta är en fråga, som icke
bekymrat Risberg, men som en nordisk filolog icke kan lämna
å sido. Och vad beträffar isländskan, så ha vi ju även
där samma kvantitetsförhållanden, även där ha vi enligt
absolut ojäviga vittnesbörd korta stavelser under huvudtonen.
Dessa äro icke oförmögna att uppbära stark taktdel, men de
fordra, liksom i latinet och grekiskan, ehuru enligt något
avvikande regler, en kvantitativ kompensation genom en tillagd
stavelse s. k. "upplösning". Många frågor i isländsk metrik
äro säkert outredda, men en metrisk teori för de levande
nordiska språken kan icke accepteras, som icke lämnar
möjlighet öppen att förklara även de gångna tidernas metriska
företeelser.
Att vi även i finskan, levande och nu talad finska, samt
genom inflytande därifrån i finsksvenska ha starktoniga korta
och svagtoniga långa stavelser får väl ej glömmas.
Och jag tillägger: För mig som nordisk filolog ligger
det intresset närmare att kunna förstå min egen folkstams
diktning på ett språk, som företer nära släktskap med ännu
levande dialektala uttal, än att kunna förstå den grekiska
och latinska versen, om vars föredragssätt jag icke kan få
någon autentisk kunskap.
VII.
Då fråga blir om de olika versformernas stämningsvärde,
få vi, såsom man kan vänta, hos Risberg många fina
iakttagelser. Emellertid måste jag understryka en svårighet, som
Risberg icke synes ha fullt uppskattat. Psykologien hävdar
skillnaden mellan en "direkt faktor" och en "associativ
faktor", då det gäller att bedöma ett stämnings värde. Den
di-Språk och Stü. XVIII. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
