Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAGU A METKISKA FKÅGOK
115
att rent germanska versformer behandlas alltför knapphändigt.
Ett skäl är natrligtvis, att de germanska formerna fr&n
klassisk synpunkt te sig en smula egendomliga — värda att
observeras men knappast imiteras. Ett annat skäl är, att vi
litet var sakna förarbeten. Lika lätt som det är att f&
uppgifter om alexandrinen eller hexametern och att f& material
samlat för vidare egna undersökningar, lika sv&rt är det att
f& utförligt besked om t. ex. knitteln och att finna hänvisning
till diktställen, där viktiga i något avseende typiska former
st& att finna.
Jag skall här helt kort beröra en del hithörande fr&gor
för att visa, vilka olägenheter den germanska versens
försummande medfört för diktkonsten, för den metriska teorien
och för den senares användande vid litteraturhistorisk
forskning och ästetisk analys.
Nibelungenversen har ju för Danmarks vidkommande fått
en sorgfällig behandling men så sent som på 1880-talet och
genom v. d. Recke. Den hade i Danmark då varit i ganska
flitigt bruk som episk vers under en tid av bortåt hundra
år, ända sedan Öhlenschlägers "Nordens guder". v. d. Recke
genomgår kritiskt alla viktigare danska diktverk på
nibel-ungenvers, och man får ju, då han själv är utövande skald,
tillerkänna honom större anspråk på att anses vittnesgill än
teoretiska metriker i allmänhet. Av v. d. Reckes granskning
och en genomgång av dikterna själva finner man lätt, att
verkligt störande fel mot versens inneboende regler — t. ex.
insättande av alexandriner i stället för verkliga nibelungenverser
— förekomma ofta nog, allt under det man gör godtyckliga
stympningar av orden t. ex. Tialf och Roski
Öhlenschlägers Nordens guder, för "att åt densamma ge en regelbunden
jambisk gång, som ett oförvillat öra icke kräver. Det är här,
som ofta, tydligt, att skalderna tagit intryck av metrisk teori,
tyvärr alltför ofta felaktig metrisk teori.
I Sverge har nibelungenversen fått föga användning
såsom episk vers. Däremot är den, såsom Götlind visat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
