Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANVÄNDNINGEN AV PERSONLIGT OCH RELATIVT PRONOMEN 125
gång mera tilltalande, även där förf. försmå den, t. ex.:
(Jorden hyser icke) någon botfärdigare syndare än jag (Carlén,
Inom sex veckor, uppl. 1915, 48). (Jag har knappt sett en)
mera enkel och naturlig kvinna än hon (Carlino, Bilder från
Italien 23*2). Jorden bar i detta ögonblick säkert ingen
lyckligare dödlig än jag (Schwartz, Bertha, uppl. 1915. 1’25). Kan
man se ett vackrare par än vi två? (El. Kuyl.-Wenster,
Harriet 96). För övrigt kan en nominativform understundom vålla
missförstånd. Så sker väl ej, när Topelius skriver: Hon
ansåg alla andra ~ för sämre än hon (Sagor I, 39). Men skulle
man i Em. Carléns ’Man skall anse henne långt
beklagans-värdare än mig* (Amiralens andra gifterm., uppl. 1916, 76),
där det är fullt klart, att jämförelsen gäller objektet, utbyta
mig mot jag, bleve meningen en helt annan, enär jag osöktast
ställdes i relation till subj : Man skall anse henne långt
be-klagansvärdare, än jag anser henne vara. Det är då precis
samma skillnad i relationen till subjekt och objekt som i
följande båda satser, vilka uppvisa samma betydelseskillnad: Jag
älskade honom mera än du (älskade honom). Jag älskade
honom mera än (jag älskade) dig.
Vill man således undgå att bli utsatt för missförstånd,
bör man, ifall pronomenet efter den komparativa
konjunktionen avser ackusativobjekt, sätta det i ackusativ. Finns
det ingen möjlighet till missförstånd, kan man efter sådan
(dylik, töcken, så, lika) som och efter komparativ med än
låta det stå i nominativ, så snart det kan uppfattas som
subjekt i den ofullständiga satsen.
Jämföres det åter med ett dativobjekt, tyckes det
vanliga vara att sätta det i dativ: (Vägen) stod honom således
lika fri som mig (Carlén, Estrid, uppl. 1915, 103). (Detta
förtroende är jag icke) skyldig nägon annan än dig (Carlén,
Ett rykte 413). Dessa komedier (måste) vara faster lika
vidriga som mig (Schwartz. Den rätta, uppl. 1915, 148). Herman
ger Laura samma grad av vänskap och aktning som mig?
(Schwartz, Fåfängans barn, uppl. 1915, 70). Den fattiga flickan
(har) Gud icke givit starkare armar eller bättre hjärta än mig
(Topelius, Dram. Dikt. III, 153) I dessa exempel är objektiv
det enda möjliga uttryckssättet. Men även här kan man i
samma fall som vid ackusativobj. få se nominativ, t. ex.:
(Detta kan din bror) öppet säga en så hjärtlös kvinna som
du (Schwartz, Tv. familjem. 173). Jag skänker dem nu åt en
större narr än jag (Hallström, Greven av Antw.2 43).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>