Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL DEN NORD. RENÄSSANSENS STILUPPFATTNING 147
nen i tredje akten ("handlingen") och upptager inga omdömen
om språket i fjärde och femte akterna, omdömen, som
tydligen varit nedskrivna. Även i sitt något ofullständiga skick
synes mig handskriften ha tillräckligt historiskt-stilistiskt
intresse för att böra offentliggöras.
Adlerbeths spridda språkliga påpekningar kunna
naturligtvis ej ge någon totalbild av egendomligheterna i Lings
poetiska stil vare sig i Agne eller i hans poesi överhuvud.
Stilegendomligheterna i denna äro dels av allmän stilistisk art
— vissa kategorier av poetiska uttrycksmedel äro särskilt
företrädda hos honom — dels av speciellt språklig art. Utom
arkaismer och danismer — av sådana återfinnas flera
prov-biand de av Adlerbeth anmärkta uttrycken — träffa vi hos
Ling åtskilligt med germanismer och även gallicismer.
Tillvaron av danismer och germanismer står i samband med de
nya litterära inflytanden, vilka Ling mottog, särskilt under
sin vistelse i Köpenhamn (1799—1804); gallicismerna visa på
det fransk-klassiska elementet i hans bildning. Vad
danis-merna angår, äro dessa mer framträdande i Agne än i hans
senare dramer; språkminnena från vistelsen i Danmark had o
ännu ej bleknat hos fäktmästaren och skalden i Lund; under
sin vistelse i den sydsvenska universitetsstaden (1804—1813)
skrev han t. o. m. brev på danska.
Adlerbeths påpekningar ha ej varit utan betydelse för
Lings senare språkbehandling. Den förre framhåller själv i
sitt utlåtande över Åsarne, att skalden i detta epos betydligt
"uppstädat sitt språk". I den Agne-text, som ingår i Beskows
upplaga av Lings Saml. Arb., utgivna efter den senares död,
äro blott tvenne av Adlerbeths anmärkningar tagna ad notani
("skurra" och "wrimla" — jfr nedan — ha ändrats till
"skorra" och "vimla"), men fråga är väl, om ej av Ling själv
flera ändringar varit tillämnade i ett eventuellt ny-tryck.
Språkforskaren Rask, som åren 1816—1818 vistades i Sverige,
omtalar från ett besök hos Ling ett exemplar av Agne
"gen-nemskudt og forsynet med hans [Lings] Forbedringer" (Rasks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
