Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL DEN NORD. RENÄSSANSENS STILUPPFATTNING 151
pag. 9. De stormar1 i stället för stormarna är ej korrekt.
Så förekomma framdeles mångfaldigt de Gudar, de Nornor &c.
När de framför ett substantif nyttjas, väntar man efteråt som.
T. ex. de stormar, som röto. Med ett tillagdt epithet går det
dock an2: De vreda Gudar, De hvinande stormar, ehuru
Gudarne, stormarne, äfven i slikt fall är ännu viktigare.
pag. 10. Se tallen emot tallen gnider. Denna liknelse,
lämpad till en älskare och älskarinna ger spelrum åt sensuella
uttydningar som man i ett högtidligt stycke gerna undviker.
pag. 12. skräcker kan ej gerna nyttjas i stället för
förskräcker*.
pag. 13. rank är ej erkändt Svenskt ord4. Smärt
betyder det samma. Ungan lind. Vi hafve i allmänt tal
ljusan dag, som man dock ej gerna nyttjar i högtidlig styl.
Således anser jag dessa någon gång i en gammaldags ballad
ostraff ligt använda ord med an i ändan, alldeles böra
undvikas i den Tragiska stylen5. Det heter en ung lind, ej ungan
1 Agne, 1812, s. 9.
Och när de stormar kring oss tjöto
som ulfwarne på Lapplands hedar
— Konstruktionen ifråga även ymnigt i 1812 års Gylfe. I Gylfe av
1814 är användningen därav betydligt reducerad; jag har anfört
exempel på dess förekomst i Ling, Tidsh. unders. II, s. 148.
* På denna konstruktion finnas exempel i Adlerbeths "Ejvindr
Skaldaspillers Liksång".
8 Hos Ling är "skräcker" antagligen danism (skrække = volde
Skræk; ty. schrecken); på ifrågavarande användning av ordet finnas
exempel i äldre svensk litteratur, jfr F. A. Dahlgrens Glossarium och
Rietz’ Sv. dial. lex.
4 Antagligen ock danism hos Ling. — Rietz upptar ordet i betyd,
"lång och smärt"; Dahlgrens Gloss. i betyd, "rank, spenslig" (hos
Spegel), Sahlstedt i betyd, "vacillans", "ex. gr. skeppet är rankt",
Weste anger samma betydelsefunktion. — Ordet förklaras av Ling
själv i en not ("smal och hög"). — Även Journalen i sin recension
(1813) anmärker mot dess bruk.
6 I episk stil ansåg Adlerbeth arkaismen i fråga ej olämplig; om
dess användning i Åsarne yttrar han i utlåtandet över detta epos:
— "det är en arkaism, som passar i ett quäde öfver gamla händelser".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
