Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
C. A. WE8TEUBLAD
lind1 Denna anmärkning gäller på många ställen. Minst
går det an att säga rödan gull, som är neutrum, hvartill
ter-minationen an aldrig blifvit lämpad8.
pag. 15. spottas i stället för bespottas är ej riktigt8. Ses
stråla i stället för strålar är ock ett fel som bör undvikas.
pag. 17. ryker lär böra heta röker4. Ryker har, jag
vet ej hvad för trivial karakter.
pag. 18. svarta svarta5. Denna repetition är en onödig
versfyllnad. Korpen är ju ock alltid svart.
svarta rofdjur, glädjens dufva, hjertats näste äro för hårda
metaforer som göra samtalsspråket svulstigt och affekterad t.
pag. 19. stånda6 i stället för stå, tror jag ej böra gillas.
Stånda till ansvar är en gammalmodig lagterm. Jag vet ej
hvad språket vinner vid sådana arkaismer som jag nu ofta
ser försökas. Så är det ock med gånga, som ock är egnadt
åt lag-stylen7.
1 I margen till hs. står: I äldre språket utmärkte detta ungan
&c. aldrig casus re c tus. Till ex. man sade aldrig: TJngan quinna tage
ej gammal man, men väl: Gammal man tage ej ungan quinna.
2 Resonnemanget är, som synes, ej riktigt: "ungan lind" är ej en
mindre oäkta fornform än "rödan gull". Sistnämnda arkaisering torde
ej heller vara oss mer stötande än den förra; det neutrala
substantivet torde tillåta ett attribut på -an lika så bra som det feminina.
Jag har antecknat från E. v. Q vantens Sveriges skönaste Folkvisor,
s. G4 (i visan om Per Vattenman): "i hvitan lin". — Även
Journalen, där Agne recenserades (1813), anmärker mot "ungan och klaran
och rödan" m. fi. arkaismer (anf. årg. n:o 41).
8 Da. spotte = drive Spot med; ty. spotten. Hos Ling
antagligen danism. "Spotta" = bespotta förekommer i äldre sv. litteratur,
jfr Dahlgrens Grloss.
4 Agne, 1812, s. 17: Wid detta offer, som här ryker. —
"Ryker-kan här vara en danism (da. ryge = give Røg ifra sig).
5 Agne, 1812, s. 18: Se! twenne swarta — swarta korpar. —
Denna form av tavtologi möter även i 1812 års Gylfe, där den är
vanligare än i 1814 års.
6 Agne, 1812, s. 72 förekommer även "uppstånda" = uppstå.
7 Den avoghet, som Adlerbeth i detta sitt utlåtande visar mot
arkaismer, återfinner man ännu i den Svenska språklära, som Svenska
akademien utgav år 1836, jfr denna, s. 336 (om stilens renhet, 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
