Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTI5N I BKÖLL0PP8 BKSWÄKS IHOGKOMMELSZE
161
[E krämmare], v. 202 N skiämare, ib. N, B slämare, v. 355
C främad, v. 435 A, B, N fördöma, v. 442 A, B fördöma,
v. 507 A + beröma, v. 510 A + strömar o. s. v. Det är ju
härvidlag även att lägga märke till, att dessa skrivningar
i det största antalet just träffas i hss. A, B, N, de äldsta
och i huvudsak bästa handskrifterna. Gentemot S. bör det
vidare framhållas, att just dessa -m-former, som redan vid
denna tid hade att utkämpa en ojämn strid mot de segrande
-mm-formerna, naturligtvis i stor utsträckning löpte risk att
normaliseras till förmån för de senare. Tydligen är det
alldeles felaktigt att med S. vilja göra gällande, att man för
originalets vidkommande måste besluta sig för ettdera
alternativet. Säkerligen var förhållandet så, och det är det
enda, vi kunna sluta till av handskrifterna, att bägge formerna
uppträdde sida vid sida, såsom man även finner hos de
flesta av tidens övriga författare, de må nu varit göter eller
svenskar. Även på denna punkt måst S. sägas ha
misslyckats i sitt försök till "originalets konstruktion".
"5. Former utan i (j) elgar (24), strängarna (40) sökes
(245), föröka (330)". Först må anmärkas, att exemplet elgar
är en smula tvetydigt. Och att beteckna dessa exempel som
"anmärkningsvärda former" (ur dialektal synpunkt) torde
få anses ganska anspråksfullt, då de naturligtvis i massor
återfinnas i all svensk 1600-talslitteratur, talrikare i samma
mån det segrande uttalet uttränger den konservativa
stavningen. Hos Stiernhielm liksom hos de flesta andra skribenter
finner man de bägge skrivningarna om varandra och det
föreligger intet skäl, varför så icke skulle varit fallet även i
Br. Besw. Då S. — stödd på ovannämnda samstämmighet
i några fall — är böjd att ge prioriteten åt en del andra
i-lösa former (fiskare, röka, förskräcka m. fi.), företrädesvis
anträffade i de minst auktoritativa handskrifterna E och C,
kan man ävenledes här — följande hans eget förfaringssätt
— komma till en rakt motsatt slutsats rörande originalets
språk i detta hänseende. Alla handskrifter ha således
en-Språk och Stil. XVIII. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
