Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
FREDRIK JOHANNESSON
ter än i äldre. Interrogativerna av typen ’varför’ äro svåra
att ersätta — åtminstone i normalprosa. Omskrivningarna bli
tunga och opraktiska. Inte skriver man gärna ’av vad
orsak?’ i stället för det korta och enkla ’varför’, som kan
användas i vad stilart som helst- Relativerna ’varav’, ’varför’,
’varmed’ etc. kanna mycket lätt. upplösas eller omskrivas,
interrogativerna äro mera motståndskraftiga. Typiskt nog
förekommer också i Hedbergs drama "Johan TJlfstjerna" 42
interrogativer och 30 andra ord, bland dem endast 1 relativt
(’vari’). Och sms. med ’här’ och ’där’ kunna ju ej vara
interrogativa.
I talspråk och skriftprosa, som vill återge detta, bli
emellertid även interrogativerna upplösta. "Vad kan jag
hjälpa dig med?a "Var kommer du ifrån?" Selma
Lagerlöf (anf. arb. II sid. 180) låter den gamla upplandsgnmmän
fråga: "Vad gråter de barnen för?" och i Blanches "Ett
resande teatersällskap" (sid. 79) heter det: "Var ska’ vi få
publik ifrån?" osv.
Typen ’Aar’ slutligen är den svagast representerade, i
det att endast 9.6 à 8.9 ^ av adv. tillhöra den. Om man
vågar tillägga den någon specifik semologisk funktion, skulle
det vara den deiktiska. Av mina antecknade fall i grupp I,
tillsammans 117, har jag funnit 24 deiktiska, i grupp II äro
motsvarande siffror 126 och 29 — alltså i båda grupperna
deiktisk betydelse, 22 fall av 100. I övrigt anaforiskt. Men
här uppträder typen ’där* som övermäktig konkurrent, och
dess övermakt torde främst grunda sig på det statistiskt
bevisliga förhållandet, att berättande stil med verbet i förfluten
tid föredrager ’där’-former framför ’liärMormer. Pron. adv,
sammansatta med ’här’ kunna ej ha postpositivt korrelat. Det
heter "skillnaden låg däri, att" etc., ej "häri, att". Vidare
är ’här* närmast den talande, det är vanligen den plats, han
befinner sig på och. som han, om han så vill, kan utpeka
för den tilltalade. ’Där* — ja, det är vanligen en plats, som
man ej ser utan endast hört omtalas, beskrivas. I de allra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
