Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT OCH ANNAT OM TKGltBKS VKR8BILDNING 217
Den trokaiska tetrametern i Frithiofs frestelse var
välbekant för Tegnér fr&n den grekiska tragedien. Uppdelad
på två rader hade rytmen flora gånger använts av honom,
t. ex. i Svanen och fjälltrasten samt Alexander vid Hydaspes.
Att han här använder långversen, kan väl bero på parallel
-lismen mellan dënna sång och den, som skildrar främlingens
ankomst.
Konungavalet torde lia fått sin rytm från Geijers
Odal-bonden liksom Vikingabalk från Vikingen — för övrigt äi
metern identisk med en senar av typen
Förstån I ännn eller ej? spör Vala dig.
Sångens början kan ju sägas bestå av en serie bilder
till den senare delen av Geijers mera retoriskt-patetiska
skildring. En synnerligt lycklig förändring är införandet av den
jambiska tvåfotingen; härigenom blir rytmen livligare och
bättre motsvarande den lediga, ibland skälmska tonen.
Användandet av stansen i Frithiof på sin faders hög kan
ju ock ha sin förebild i Helge. Med hänsyn till sångens
mönologform kan man möjligen tänka på inverkan av Johannas
monologer i Die Jungfrau von Orleans.
Versmåttens originalitet blir alltså vid närmare
granskning åtskilligt reducerad. Den till synes stora omväxlingen
också, då man erinrar sig, att n:o 4 och 5 ha väsentligen
samma rytm, n:o 11 och 17 äro helt och hållet och n:o 20
öcIl 21 i det allra närmaste identiska. Men i konsten
kominer det ju mindre an på vad än på huru.
Hugo Bergstedt
Språk och Sta. XVIII.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
