Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Palmér, Johan. Till några regler i Sahlstedts grammatika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÅGltA REGLER I SAHLSTEDTS GRAMMATIKA 35
fördelningen här regleras av vokalbalans. Detsamma gäller
Karl XII:s Bibel, som ordagrant upptagit den föregående
bibelupplagans former. Andeisen -et är sålunda liksom i denna
inskränkt till långstaviga ord. För ätt bestyrka detta anför
jag formerna från sid. 177—191 apostlagärningarna (uppl. 1735):
sup. funnet 188, bundet 186, 187, kommet 181, gånget 179, vndfånget
178; perf. part. hållet 181, 191, nederkommet 182, funnet 181;
part.: skrifwit 187, 189, vtgutit 186, sup.: beslutit 179, sworit
187, dräpit 187 m. fi. Enda undantaget är hade taget 186.
I Helicons blomster äro formerna med -et sällsynta. På
bladen V—Ee (= omkr. 60 sidor) träffas enligt Kocks
räkning i supinum endast 2 -et mot 49 -it, i part. neutr. på
bladen V—Yy 2 4 -et mot 13 -it. Härpå kan tydligen
ingenting byggas.
Så mycket mer frapperar det då, att den Sahlstedtska
regeln är fullt genomförd redan i Nordbergs ovannämnda arbete
av år 1740. Jag antecknar från inledningen och sid. 1—20:
sup. stuckit 3, warit 3, emottagit 4, blifwit 4, läsit 5,
utgif-wit 6, funnit 9, budit 10, lidit 11, låtit 11, wunnit 16 m. fi.;
part. neutr.: genomgånget ini. 9, förledet ini. 9, helt och hållet
14, vartill komma adjektiven angeläget ini. 6, ini. 27, 4, 12, träget
19. Enda undantaget är omgifwit 3. Exemplen på part. äro
ej så många, då denna form överhuvud är betydligt
sällsyntare än sup. Även i arbetets övriga partier är -et
emellertid den vanliga ändelsen, t. ex. begånget mord 279, förledd
är 333, 352 (2), blef. . afskutet 361, war ankommet 368,
obetaget är 323, ett förslaget hufwud 89. Att ett och annat
enstaka undantag anträffas torde ej förvåna, t. ex. war kommit
435, blef. . . underskrifwit 332.
Även här kan man tveka, om regeln hos Nordberg är
resultatet av en medveten språklig strävan eller om
differentieringen uppkommit mera omedvetet i hans talspråk. Hos
övriga stockholmare från 1700-talets förra hälft har jag dock
ej iakttagit den. Ej heller Sahlstedt har uppmärksammat
den i första upplagan av sin grammatika (1747).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
