Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Palmér, Johan. Till några regler i Sahlstedts grammatika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
JOHAN PALME II
Som resultat av undersökningen må antecknas, att
Sahlstedt kan åberopa sig på en föregångsman även för sådana
regler, som hittills ansetts konstruerade av honom själv.
Jag anser det ej vara otroligt, att han haft Nordbergs
Historia om Karl XII framför sig, då han skrev sin grammatika
och att han uppställt sina ovan behandlade regler med stöd
av språkmaterial från detta arbete. Nordbergs historia, "som
hederligen belöntes". var ett på sin tid uppseendeväckande
arbete i två folioband om vartdera över 900 sidor. Såväl
Nordberg som Sahlstedt tillhörde hattpartiet, och de möttes helt
säkert i beundran för hjältekonungen.
Tillvägagångssättet, att uppställa regler med stöd av
språkbruket hos en viss författare, står i full
överensstämmelse med en av Alstrin uttalad princip, som av Sahlstedt
upptagits i ett bihang till hans Anmärkningar öfwer swenska
språket. Enligt Alstrins regler bör man vid stavningen i
första hand taga hänsyn till uttalet. "När man af ljudet
intet wisst kan aftaga, huru ordet skrifwas bör, rättar man
sig efter dess ursprung, eller andra närskyldta ord." Först
när man inte heller därigenom kan "hafwa säker efterrättelsea,
bör man rätta sig efter "det hos de Förnämste och
förståndigaste denna tiden mäst wedertagna bruket"1. Jöran
Nordberg har väl av Sahlstedt räknats till "de förnämste och
förståndigaste".
2.
Om uppkomsten av formerna wij kalle, wij älske
i presens indikativ.
I motsats till förut behandlade regler hos Sahlstedt har
böjningen wij älske, wij känne, wij måge etc. i presens
indikativ stöd i ett mera allmänt språkbruk, och den
återfinnes även hos andra grammatici. Av speciellt intresse är det,
1 R. Alvin, Abraham Sahlstedt s. 167 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
