- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
37

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Palmér, Johan. Till några regler i Sahlstedts grammatika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL NÅGltA REGLER I SAHLSTEDTS GRAMMATIKA 37

att denna böjning konsekvent iakttages i Nordbergs ovan
nämnda arbete.

Olika åsikter hava uttalats om uppkomsten av ändelsen
-e i första personen. Som en ren danism uppfattas den av
Rydqvist i Sv. språkets lagar I s. 314 f. och av Kock i Sv.
akcent I s. 184. I Arkiv f. nord. filol. XIV s. 239 f. söker
däremot Kock förklaringsgrunden i lån från andra pers. plur.
Dessutom anser han, att konjunktivens -e möjligen i någon
mån kunnat bidraga till införandet av -e även i indikativ.
Häremot genmäler Noreen, som själv lämnar frågan Öppen,
att man med denna förklaring ej förstår, varför inte även
tredje pers. plur. erhållit -e. — För att rätt bedöma frågan
bör man taga hänsyn till formens spridning i fornsvenskan.
Det frapperar då först, att den icke synes förekomma i
klosterspråket. Ännu i så sena skrifter som Förmanelsebrevet till
systrarna i Vadstena kloster och Tundalus finnas inga exempel
därpå. Däremot uppträder den jämförelsevis tidigt i
kanslispråket. Enstaka exempel träffas här redan under förra
hälften av 1400-talet, och under unionstidens sista årtionden är
-e den vanliga ändelsen i tidens brev och kansliskrivelser.
Den torde här ha uppkommit på väsentligen två olika vägar.
I vissa fall är den säkerligen en direkt danism, i det att de
i kansliskrivelserna stående uttrycken "Wi Erik etc. . . .
kun-görom 1. görom witerlikt" eller "Till ytermere wisso hengom
wij wort incigle" etc. under inverkan av de motsvarande
danska uttrycken någon gång ändrats till. . . kungøre, gøre
witerlikt, henge wij etc. av personer, som voro förtrogna med
dansk kanslistil. Dessutom började redan tidigt tredje
personens -a undantränga första personens -om. Exempel: Wij
Henric i Lyncöpung etc. . . . Göra loiterlichit, Tha haffua wij
dömpdt oc döma j quarstadha, lata wij (Originaldiplom,
utfärdat d. 19 aug. 1473 i Kalmar; tryckt i SFS h. 134 s. 102
f.). Genom den allmänna tendensen i kanslispråket att
utbyta a mot e i ändelser förändrades ofta former som haffua wijy
döma wij till haffue wij, dome wij.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free