Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Palmér, Johan. Till några regler i Sahlstedts grammatika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÅGItA UEGLEK I SAHLSTEDTS GRAMMATIKA 39
Styffe Bidr. t. Skand. hist. 3 s. 80 f., dat. Stockholm d. 30
maj 1455, antecknar jag "Wy Erich Axelson .. . Göre
veterligt, at wi haffua loffuat, scola wi, wi. . . vttaga ok iiida ok
vngellaa, och i en skrivelse från Karl Knutsson av år 1470
(därs. s. 284 f.): "Wii Karl . . . helsa ider, tacka wii (2 ggr),
wi i haffua, bidie wii, biwde wii".
Under 1500-talets första årtionden äro formerna med -a,
-e så gott som enrådande i brev och kansliskrivelser. Som
exempel må anföras följande i en skrivelse från Matthias
Gregersson (Styffe anf. arb. 5 s. 549): nödgas wij, Wij
haff-wa, liaffwe wij, förnimme wij, Bidhie wij, wij kwnne, wij . ..
befale. Formerna med -e synas i stort sett vara något
vanligare än de med -a. Även i tredje pers. och infinitiven
förekommer givetvis -e, tack vare den i kanslispråket vanliga
försvagningen av ändelsevokalerna.
Som redan nämnts, visar klosterspråket en helt annan
bild. Där bibehålles obrottsligt den gamla ändelsen -om.
Reformatorerna bryta på denna punkt tvärt med det
medeltida klosterspråket och upptaga kanslispråkets former.
I Nya Testamentet av 1526 bibehålles visserligen alternativt
ändelsen -om, men dessutom användes i stor utsträckning -e
(176 ggr) och -a (85 ggr). O. Petri använder redan från
början så gott som uteslutande -e, t. ex. i Tänkeboken:
be-kenne toij 109, tryckie wij 106 (2), wij wele 178, wij wilie 39
(men wij. . . förnimma 180), och i Ärlig skapelse: haffua . . .
wij 523, wilie . . . wij 523, wij. .. förnimme 521, wij. .. wetc
528, wij . . . wärde 530, Wij . . . äte 530, 532 l. Dessa former
ha upptagits i Gustav Vasas Bibel 1541 och så trängt in i det
senare litteraturspråket. Ändelsen -om användes av O. Petri
nästan endast i bibelcitat eller parafraser från bibeln, i vilka
fall även andra arkaistiska böjningsformer förekomma.
Det kan vara tvivel underkastat, om vi hafve någonsin
varit en verklig talspråksform i Sverige, utom möjligen i
vissa aristokratiska kretsar, vilkas språk påverkats av dan-
1 Siffrorna hänvisa till Hesselmans upplaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
