Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hylén, J. E. Ett par konjunktionsuttryck
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KTT PAU K0NJUNKTI0N8UTTKYCK
47
hos Leopold 1794, Tegnér 1803, Järta 1824, Nyblom 1866, Marika
Stjernstedt 1911, Sigurd Dahlbäck 1914, Cederschiöld 1917,
Söderhjelm 1917, Belfrage 1917, Warburg 1918. Det senare
är ej ovanligt i Leopolds brev, någon gång med ett kanske
framför även (1801, 1808, 1809, 1820), och igenfinnes i våra
dagar hos Carl Lundberg (1916). Nat. Beckman (1918) och
Ruth Hedvall (1918). Ej sällan, även någon gång efter det
första dels, träffa vi på och först (Hellquist 1918, naturligtvis efter
det första), och förnämligast (S. Almquist 1917, N. Beckman 1918),
och framför allt (Söderhjelm 1916, Schück 1917, Mortensen
1917), och mest (Söderhjelm 1918), och icke (ej) minst (Warburg
1908, Schück 1918), och i synnerhet (Vasenius 1918), och i
allmänhet (Pelle Holm 1918), och mera sällan, och mycket ofta,
men sällan (Noreen 1917, 1918). En och annan gång följes
det sista dels, i synnerhet när det är tre- eller flerledat, av
ett åter (dels av yttre art, dels åter av inre. Hedvall,
Finlands sv. litter. 271, Söderhjelm, Utklipp I, 267), vidare (dels
att, dels vidare att. Hedén, Eris 17), äntligen (Wirsén,
Lev-nadsteckn. 219, 407, Noreen, V. S. IV, 63; VII, 327), slutligen
(Agardh enl. SAOB. Nyblom, Est. St. 166, Nordström,
Gobs-man 361, Hedén, Eris 11, Schück SAH 1915, 33, Huvuddragen
II, 69, En äventyrare 177, Vasenius, Topelius III, 200) eller
till sist (Frey Svenson, Frödings diktn. 97).
På samma sätt behandlas det senare än: An var det en
komisk genretavla från hans promotion, än från hans liv med
fiskare och torpare vid Kroksnäs, än från hans besök i Sverige,
än ett omdöme om någon av våra skalder, än också ett yttrande
om egna arbeten (Nyblom, Est. St. 94). I flertalet skolor ~
frodades de gamla traditionella skolsynderna än yttrande
sig som ~ pojkplågeri, än och vanligare som slapp
pliktför-gätenhet (S. Almquist, Wennerberg 166). Det ord, som
vanligast hänges efter än, tyckes vara äter (Järta, Valda skr. I,
189; II, 82, Topelius, Resebrev och hågk. 334, Heidenstam,
Hans Alienus II2, 116, Söderhjelm, Utklipp II, 291). Det händer,
att vid tre led både det andra och tredje än ha efter sig åter
(Ann Charl. Leffler, Ur livet I3, 135, Paulson, Från antiken 195).
En föråldrad användning av dels som motsats till en del
anför SAOB med ett par exempel från 1685 och 1781. Om
detta bruk erinrar en sammanställning hos Pelle Molin, Från
Ådal 78: Delägare däri voro ett trettiotal bönder, dels i
förenämnda (byar) ävensom en del i andra socknar längs utmed
älven boende och likaså en del vid havssidan boende. Ett
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>