Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hylén, J. E. Ett par konjunktionsuttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
J. E. HYLÉN
tycktes i stället betrakta ömsom månen och stjärnorna
(Ossian-nilsson, Lille Benjamin 74) är en ofta förekommande typ. Den
träffas t. ex. hos V. Rydberg, Topelius, Gr, H. Meilin, Warburg,
Levertin, Hallström, Lundegård, H. Berger, H. v. Melsted,
S. Elkan, Math. Roos, G. Ullman, L. Nordström, S. Siwertz
och B. Sjödin. Vanligen står ömsom först men kan också stå
sist: Stäv och akter lyftes ömsom (Ossiannilsson, Fattigherrskap
281). Kärleken fyller människosjälen med salig lycka och pinar
den ömsom (M. P:n Nilsson, Olympen I, 149). I stället för
och får man en ocli annan gång se eller: (Ögonen) sköto blixtar
ömsom av harm eller glädje (Rydberg, Siste At. II7, 121).
Andra sådana exempel uppvisa Ossiannilsson (Asketer 106,
Ödets man 8, Fattigherrskap 329) och M. Stjernstedt (Wittf.
rykte2 26). Någon gång utelämnas och. Han var ömsom
överlägsen, insmickrande, betagen, docerande (Bo Bergman,
Skeppet2 201). På täcket ville hon ha sin fjäril och såg ömsom
på den, ömsom på mig (Hallström, Briljantsm.4 84) är heller
ingen ovanlig typ. Den finns t. ex. hos Gr. Janson, H. Berger,
S. Elkan, Ossiannilsson, Melsted, Siwertz, Hj. Bergman,
"Warburg, Böök, Sylwan, Castrén, W. Söderhjelm, Belfrage, Frey
Svenson, N. Ahnlund, för att endast nämna några av vår
generation. Men ej heller den tredje typen är okänd. (Finn-Mattis)
såg betänksamt ömsom in i elden och ömsom på flickan
(M. Rieck-Müller, I snön 71). Den finner man t. ex. hos Fr.
Cederborgh, Geijerstam, Levertin, Heidenstam, G. Nordensvan,
Lundegård, R. Steffen, Hilma Angered Strandberg, H. v.
Melsted, H. Berger, W. Hülphers, Hj. Höglund och N. W.
Lundh. Hos en så akademisk skriftställare som Hans Järta
uppträda alla tre typerna. I hans valda skrifter, utg. av
Forssell, förekommer den första typen två ggr, den andra sex
ggr och den tredje icke mindre än åtta ggr. En egendomlig
kontrastverkan framkallar Järta, då • han talar om Franzéns
ömsom djuptänkta, alltid klara inledningar (V. skr. II, 121).
2. Utan att.
,,En var, som i skolan läst Ellendt-Seyfferts innehållsrika
latinska språklära, minns helt säkert, att man där fick inpräntat,
hur svenskt, utqin a‡t".uttrycktes på latin. Kanske det är denna
klassiska, lärdom, -spni gör,. .att en och. annan ställer sig av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
