- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
84

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

OLOF OJBROMAN

olagligt. Denna faktors gränser böra dock genom rundfrågor
kunna rätt väl fastställas och så övriga faktorer och deras
betydelse bestämmas. Versbindningen är av stort rytmiskt
intresse men till natur och arter ännu icke alls sä uppklarad
som den förtjänar. —

I arbeten om poesi säges ofta om rimorden att "i dem
bör återges hela versens halt liksom komprimerad som klangu
eller n&got likabetyd an de. Detta innebär till en början att
rimorden skola vara betydelsetunga. Men det begär mer.
Rimordet skall också vara versens nyckelord eftersom det
skall återge hela versens halt. Detta sista ter sig för mig i
stort sett som ett exempel på frasen som fallgrop och
knappast värt att länge dröja vid. Och fordran att rimorden
skola vara betydelse tunga tycks mig ha blivit uppställd utan
just någon vidlyftigare granskning av skaldernas praxis och
olika dikters natur. Ty en föga ansträngande sådan
granskning lär att betydelselätta rimord äro allt annat än ovanliga
och kunna vara ypperliga. Det uppställda kravet på rimmen
förtjänar mycken kritik och har också rönt kritik. Ruben
G:son Berg indelar i sin meromnämnda uppsats rimmen i
överensstämmelse mëd Vossler i stilistiska och akustiska.
Stilistiska äro enligt dem rim mellan betydelsetunga, akustiska
åter rim mellan betydelselätta ord. Berg framhåller ock att
de akustiska rimmen ofta nog kunna vara mera på sin plats
än de stilistiska.

Mot särhållandet av rimmen i stilistiska och akustiska
är i och för sig ingenting att invända. Det får dock icke
glömmas att samma skillnad mellan betydelsetunga och
betydelselätta versslut som finnes i rimmad vers också träffas i
orimmad. Den orimmade versen förtjänar ur den synpunkten
lika mycken uppmärksamhet som den rimmade.

I det uppställda kravet på rimmen är det emellertid ett
ord som synes mig mer värt frågetecken än något av de
andra och som säkerligen icke skulle ha kommit med pä sätt
nu skett om kravställaren ägnat en tanke åt den orimmade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free