Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCH PASSIVA VEltSIFIKATÖKElt EMELLAN 85
versen. Det är ordet klang: "i dem bör återges hela versens
halt liksom komprimerad som klanga. Den klang man vid *
läsningen av detta tänker på är rimklangen. Men denna är
ju något helt annat än klangen hos de faktorer som alstra
rimmet. Ensamt för sig har ett versslutande ord i rimmad
vers icke mer klang än ett versslutande ord i orimmad. För
övrigt förefaller det som om den som uppställt det nämnda
kravet letts mera av sitt öga och sin inbillning än av sitt öra.
Den som hör rimord och rim finner sällan i dem hela
versers halt liksom komprimerad som klang. —
Vid betraktelser över rimmets natur måste hänsyn tagas
till vad rimmet är för den aktiva rimmaren skalden, och
för den passiva rimmaren läsaren. Dessa två lia nämligen ej
precis samma syn på saken. I sitt arbete Minnet skriver
Herrlin följande sid. 163 f.: "Vissa relativt lika
föreställnings-komplexer kunna otvifvelaktigt analyseras såsom påtagligt
sammansatta af vissa gemensamma element, samt vissa andra
element, som äro hvarandra olika — partiell likhet. Herr Aj,
som jag i dag möter i en beväringsuniform, för min tanke på
herr An, som jag i går mötte i en alldeles likadan uniform.
Genom uniformen som gemensamt mellanled sammankopplas
de båda personernas sinsemellan olika individuella egenskaper,
så att det hela blir en beröringsassociation. . . . Man tänke1
för öfrigt på associationen mellan rimmande ord.u
Detta sätt att se på rimföreteelserna är blott delvis
riktigt. Ett språkligt uttalande är i regel icke spårlöst förbi i
och med att det är gjort. Det kvarlever i åhörarens
erinring. Fonemet, ljudmassan uset i t. ex. ljudföljden
Genom-stadensparkgårsommarsttfel dör som ljud i och med
uttalandet men en minnesbild av hur det låtit stannar kvar hos
åhöraren. Kommer nu en ny ljudföljd:
skaldenWennerbom-frånfattighuøil så kan det hända att det nya fonem uset som
här uppträder återupplivar minnesbilden av det förut hörda
1 I originalet st&r, nödvändigtvis på grund av tryckfel ’tänkte’
som är omöjligt i sammanhanget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
