- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
86

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

OLOF P> JKItDMAN

fonemet uset. Om detta sker och åhöraren lägger märke till
likheten mellan de två blir ett rim till. Jämföra vi na detta
med sammankopplingen av de två herrarna i uniform så är
det tydligt att de bägge uset motsvara uniformerna. Liksom
den sist sedda uniformen väcker till liv minnet av den förut
sedda så upplivar det sist hörda uset minnesbilden av det
först hörda. Men sammankopplas i rimmet något annat än
’uniformerna’ med varandra? Mycket ofta förvisso ej.
Ytterligare sammankoppling kan dock äga rum. Vi skola
undersöka ett par andra rim, t. ex. dessa:
Deringlamotböndernas-risbarikacfer, | däiyxorglimmaikrigareracfer;
Ochidetsammavar-detmigsomatft | toggladareochskönaregestaZl. Här äro
’uniformerna’ ader — ader, resp. allt — alt. Vilka äro ’herrarna’
i dessa ’uniformer’? Det måste vara kader, radert resp.
(m)allt, stält. Några andra kunna icke komma ifråga. De
nämnda kunna göra anspråk på att bli betraktade som akustiska
enheter. Ord däremot äro blott rader och allt. En enda
blick på dessa och dylika ’herrar’, torde göra klart att deras
’uniformer’ i allmänhet icke skola locka oss till att jämföra
annat än just ’uniformerna*.

I rimfall som süset : huset är förhållandet ett*annat. Här
ha vi liksom i de förra fallen att göra med yttre (akustiska)
enheter men de yttre enheterna motsvaras här på samma gång
också av inre: suset—huset. Som konsoneringsfaktorerna1
äro delar av enheter kan konsoneringen mellan dem medföra
en eftergranskning av enheterna. Vid kader : rader kan
denna sammankoppling knappast bli annat än yttre, vid
suset : huset eller i fall som följande åter, av angivet skäl
också en inre: Vigingohandihand ochblickiblicfc, |
därstigen-soliggenomgrönskangicA. Jämföra vi suset : huset med blick :

1 Jag skiljer mellan rimord, rimfaktor och konsoneringsfaktor.
Med rimfaktorer förstår jag som av det föregående framgått de delar
av rimorden som ge upphov till rimmen. När hänsyn tages endast
till rimfaktorernas rent akustiska egenskaper kallar jag dem
konso-neringsfaktorer och rimmet ifråga konsonering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free