- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
91

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AKTIVA OCH PASSIVA VEltSIFIKATÖKElt EMELLAN 91

som sådant kunnat yrka,
hon mörkret allt såg sluka.
Hon stod som i en kyrka,
en gammal Tivedskyrka,
en gammal gammal kyrka,
en gammal ryggåsstuga.

(Heidenstam, Sommarnatten.)

tills de sista ligga lik,
vackra, blod beskölj da lik,
på det guld- och jaspislagda
golvets glada mosaik.

(Rydberg, Grotte Hl.)

Men den högsta skönhet feltes
i naturen, kronan feltes
än i skapelsen.

(Franzén, Människans anlete.)

Orsaken till det olika intrycket är helt visst den att
trots delrimfaktörernas likabetydelse det akustiska dock gör
sig mera gällande vid rim som klingar det : svingar det
etc. än vid de identiska rimmen. Och skälet härtill i sin
tur får säkerligen sökas däri att de förra rimmen bölja med
rimfaktorer som sakna betydelse. Dessa ge fördenskull endast
upphov till konsonering och locka oss därigenom att även i
fortsättningen ha örat öppet för det yttre trots att
ickeakustiskt här också tränger sig på. Vid de identiska rimmen
finnes ingen motsvarighet till detta och därför blir vid dem
konsoneringsintrycket av rimfaktorerna svagare. I den mån
vi vid dem överhuvudtaget iakttaga konsoneringen ha vi nog
att därför tacka andra faktorer som kunna göra oss benägna
att låta det akustiska verka på oss mera än som vanligen är
fallet när samma ord upprepas. En sådan faktor är väntan
på konsonering. Jfr från den synpunkten t. ex. dels det tre
gånger återkommande kyrka på ’rimplats’ med det fyra
gånger uppträdande gammal i de nyss anförda raderna ur
Heidenstams Sommarnatten, dels strofingångarna i Karlfeldts
JZephyrs serenad till Ölands solvända: Solvända! Solbrända . .;
Vårherden, fårherden . .; Rikligt och svikligt..; Varmaste,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free