Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCH PASSIVA VEltSIFIKATÖKElt EMELLAN
93
spegla dagar och moln som segla
blå eller vintergrå,
låga av liv och våga
visa sin lust att prisa,
harmas, läka, lena de armas
kval med ett ögas milda tal
— brista lätt i det sista.
Så skall livet gä.
och ännu mindre väl platserna för de ovan anförda
Karl-eldtska rimmen’Solvända! Solbrända [hällarna svalka sin kalk]
etc. Om det åter medges att rimmen i dessa fall stå på
rimplats — rimorden återkomma ju på bestämda ställen i
versen — så erkänner jag att det är företrädesvis i fall
då de identiska orden stått på rimplats som jag varit
övertygad om eller trott mig böra anta att rimintrycket berott
icke blott på iteration utan också på konsonering.
Om man med rim förstår enbart konsonering så har man
naturligtvis rätt att säga att iteration inte har något med rim
att göra, men då det intryck nutida rimning gör till en god
del beror på en samverkan mellan konsonering och inre
sammankoppling kan jag inte finna att det skulle vara annat än
olämpligt att inskränka rim till att betyda konsonering.
Icke just förstklassiga anses i allmänhet rim som dessa:
Och lunden sedan
fridlyst alltsedan
svärd bands vid länd;
Men tyst en vålnad lik från andra världen
stod gästen där med ögat fäst på värden;
Statt upp, statt upp, o mänsklighet,
ditt namn skall varda kristenhet.
Man f&r vid dylika säger Beckman, Den svenska
versläran 1918 sid. 110 ofta aen känsla av att skalden på ett
alltför prisbilligt sätt vunnit den åsyftade effekten". Varför
tilltala oss då icke rim som dessa? Skälet kan icke sökas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
