- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
94

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

OLOF P> JKItDMAN

det akustiska i och för sig, ty avledningsändelserna het — het
exempelvis borde, när de föreg&s av icke lika ljud framkalla
t. o. m. n&got starkare konsonering än t. ex. ett lika kraftigt
betonat fonempar het — vet under liknande förh&llanden,
eftersom ljudlikheten omfattar ett ljud mer i förra fallet än i det
senare. Konsoneringen är emellertid avgjort svagare vid ett
-het: -het än vid ett het : vet. Orsaken härtill m&ste vara den
att den betydelsegranskning som i förra fallet kommer till
st&nd försvagar konsoneringen. Vad som förloras i ren
klangverkan kan uppvägas av god ’betydelseverkan*. Så sker
emellertid icke i

Statt upp, statt upp, o mänsklighet,
ditt namn skall varda kristenhet.

Det är nämligen icke av n&got som helst intresse att här
genom det andra -het bli upplyst om att samma
avlednings-ändelse utgjort versslut också i föregående rad. Rimmet
sedan : (allt)sedan gör sig av liknande skäl icke.
Upprepningen är icke motiverad som t. ex. i

Men den högsta skönhet feltes
i naturen, kronan feltes
än i skapelsen.

I dikten vid sekelskiftet I skriver Karlfeldt:

I kvällarna då vinterskuggor stupa
jag hör dig sjunga, sekel, vid den djupa
och mörka randen av den ättestupa
där du vill söka dina syskons grav.

Här är den erinring om verbet stupa som kan komma till
stånd vid hörandet av substantivet ättestupa och det
blixtljus som därigenom kastas över detta ords innebörd i mitt
tycke enbart till godo trots att konsoneringen lider. Däremot
har jag haft lite svårt att förlika mig med samme skalds
rim tänder: tänder i Du ler:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free