Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
OLOF P> JKItDMAN
mellan klangfaktorerna som exempelvis de gamla
isländingar-nas assonanser ofta uppvisa förmodligen skulle ge m&nga
moderna dikter för svagt klingande slutrim. Avståndet mellan
samklangsfaktorerna iir nämligen i våra slutrimmande dikter
oftast rätt avsevärt mycket större än avståndet mellan
assonansfaktorerna i den fornisländska diktningen. Det
viktigaste skälet torde dock ha varit att de skalder som varit
slutrimmen bevågna önskat ha dessa fylliga, icke tunna.
Heidenstam skulle helt visst ha kunnat genomföra nyttiga
reformer i rimuttunningens tecken men hans kärlek till
rimmet som sådant har varit alldeles för liten.
Hans bruk av s. k. stockholmsrim kan te sig som, men
är inget försök från hans sida att tunna ut rimmet eftersom
ban uttalar vokalen på samma sätt i ord som lät och vet.
De kunna därför icke som rimord stöta honom. I mitt eget
uttal, nyköpingsuttal, skiljer jag mellan långt e och långt ä
men icke mellan kort e och kort ä utom framför r. Detta
gör att jag finner mig väl till rätta med stockholmsrim som
sett : lätt men icke tycker om rim som veta : räta. På grund
av det obehag rim av det senare slaget ofta väckt hos mig
vid läsning av t. ex. Heidenstams och Levertins dikter kan
jag emellertid mycket väl sätta mig in i att den som skiljer
mellan kort e och kort å inte skall lida mindre av att läsa sett :
lätt o. d. än jag av rim som veta : räta. Heidenstam tycks
emellertid, av hans försvar av stockholmsrimmen att döma,
ha onödigt svårt att so i kritiken av dessa rim annat än
pedanteri eller inskränkthet.
Med spärrningen av ordet läsa i nästföregående mening
har jag velat erinra om att det icke är utan vidare givet att
stockholmsrimmen skola stöta ä-talare när de blott lyssna till
dikter med såclana rim. Det tycks förhålla sig så efter vad
jag funnit genom experiment med mig själv och några andra,
atb ä-talare stötas mindre eller icke alls av stockholmsrim när
dessa föredragas icke av ä-talarna själva utan av någon som
i vardagslag låter e och ä sammanfalla. Att så är fallet bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
