Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCH PASSIVA VEltSIFIKATÖKElt EMELLAN 101
ror säkerligen därpå att den föredragandes allmänna sätt att
uttala är ett annat än åhörarens och att sammanfallet av c
och ä i den förres uttal på den grund av den senare
uppfattas icke som något endast för rimmets skull anlitat uttal
utan blott som en uttalsegenhet bland andra.
Uttalet av de flesta ord som vi i rimmade dikter inöta
som rimord har genom vårt eget talande och genom vår
läsning av prosa gått oss så att säga i blodet. Under sådana
omständigheter är det självklart att vi lätt skola illa beröras
om vi vid läsning av rimmade dikter plötsligt känna oss
uppfordrade att ta till ett annat uttal än det invanda. Ar ordet
åter ovanligt eller är det ett ord som man ofta hört andra
uttala annorlunda än en själv kan man ej sällan för ett rims
skull ändra sitt uttal utan att man känner sig irriterad därav.
Nils Gobom uppger i Rimmen hos Karlfeldt sid. 74 att han
"ej riktigt kan förlika" sig "med rimmets eftervokaliska del"
i solskensblonda : stånda och blonda : själavånda. Skälet är
väl det att han i vardagslag uttalar n i blond med ng-ljud.
Detta uttal är också mitt vanliga men jag brukar icke ordet
så mycket att jag ej för rims skull lätt kan ta till det uttal
med n-ljud som man ofta hör. Det andra o i ordet oboln skulle
jag under vanliga förhållanden ge å-uttal men jag går, utan
att alls känna mig stött, med på o-uttal när Heidenstam kräver
det i Morgonen:
Karön borde spilla
tårar på oboln. *
Låt oss vagga stilla
in i själva soln.
Det är mest främmande ord som för rims skull låta
tumma med sitt uttal. Inte sällan är det emellertid
krångligt också med dem. Så exempelvis torde de yngre
generationerna ha svårt att rimma klang med Clarens och Lac
Leman i Levertins Maj och Heldenmuth med ut i Frödings En
tysk flickunge. Den Levertinska strofen lyder:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
