Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. I. Rimmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
OLOF P> JKItDMAN
buckalerna. Däremot vore det fürm&nligt att söka göra
buckal-assonansen så kraftig som möjligt genom att låta ord med
flera lika buckaler rimma, bättre alltså till en början med
rim som lagt : tryggt, värds : bords. värkt : mörkt än med
assonanser som vit : söt. sus : ras. För att bryta de
tryckstarka vokalernas makt skulle det säkerligen också vara till
fördel att ofta låta ord riniina vilka ljudligt överensstämde
från och med första buckalen efter den tryckstarka vokalen,
alltså göra rikt bruk av assonanser i stil med denna Frödingska:
Och lugnad han svängde
med svansen åt Jonten.
Men Jonten han blängde
blott sömnigt åt Brunten.
Att assonanserna borde brukas även och icke minst i
högstämda dikter faller av sig självt.
Hade Heidenstam och Levertin varit intresserade av att
uttunna rimmet är det troligt att de hade gått till väga
ungefär så som här skisserats. Ganska sannolikt är också
att om de så hade gjort och fått efterföljare vi vid detta
laget skulle genom läsningen av dem vara komna så långt
att buckalassonanser enbart tilltalade oss. Då skulle
stockholmsrim med all sannolikhet ej ha som nu irriterat så många
läsare utan tilltalat e-talare som helrim, ä-talare som
halvrim. Heidenstam och Levertin föredrogo att nöja sig med
att införa stockholmsrim. Därmed kunna de emellertid
omöjligen säga9 ha inlagt någon förtjänst om rimmet men väl
ha gjort sina egna diktalster en otjänst, n. b. om man anser
det vara en otjänst att de genom sin rimning lyckas irritera
flertalet svenskar utan att göra mindretalets välbehag vid
deras rim större än det skulle ha varit om de hållit sig till
det gamla rimsättet. Att de genom att tillåta sig
stockholmsrimmen givit sin diktning ett eller flera pius i andra
avseenden är ju möjligt. Säkert är det dock ej. Givet är
att om de icke ’rimmat’ e och ä skulle flera av deras dikter
nu ha förelegat i en rätt avvikande form. Men det är icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
