Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Ortografiska reformer i språkhistorisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
hkn<;t hesselman
liksom skillnaden i de starka verben (tagit — taget). Och det
är klart att. ott skriftsystem som ger tydligt uttryck åt faktiskt
förefintliga betydelseskiftningar i och för sig, rent språkligt
sett, är fullkomligare än ett system som icke gör det. Men
om den språkliga fördelen i detta fall uppväger de
pedagogiska olägenheterna, kan givetvis bli föremål för diskussion.
Det är emellertid en fråga som ligger utanför ämnet för denna
uppsats.
Hur inan i övrigt vill värdesätta en språkförändring som
denna,- med skriften som mönster, beror på ståndpunkten. 1
all sådan utveckling är det något av gammal kultur som går
förlorat. Kanske kan det sägas att dt-reiormen från en sida
sett är det sista inseglet på den gamla aristokratiska
umgängeskulturens undanträngande av det kunskapsrika och
mycket tidningsläsande skolmästeriet, från en annan sida åter
vittnar den kanske om huvudstadskulturens — mod
gustavianska traditioner — överflyglande av den framåtgående och
vederhäftiga landsorten. Men i stort sett är den ett led i
den stora språkröreiso, som består i dc gamla taldialekternas
utdöende och tillbakavikande för det kulturbärande
skriftspråket. Och från den synpunkten är den måhända, även
språkligt sett, ett steg i rätt riktning.
Som ett sådant steg kan man däremot alls icke betrakta
det samtidiga införandet av t och tt i adjektiv och verb
med d i stammen t. ex. i godt, ondt, födt, vändt. Det är
en klart reaktionär åtgärd. Vad som här är den naturliga
tendensen i utvecklingen, ligger nämligen i öppen dag. Strävan
barnet er sovet ind, huscnc blev revet ned o. v. s. Jfr t. ex. Wiwel,
Synspunkter for dansk sproglære (Kbhvn 1901) s. 170 ff. Det är
möjligt att danskan i detta fall till en viss grad påverkat det
sydsvenska talet. Jag tror mig ha hört skåningar säga t. ex. de ä
kommet in ett brev.
Dt i adj.
och verb
med (I i
stammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
