Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Lundin, Erik. Behandlingen av infinitivmärket ’att’ i nusvenskan (Fortsättes)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEHANDLINdEN AV INFINTTIVMÄRKET ’ATT’ I NUSVENSKAN 169
(i synnerhet Strindberg) träffas ibland ren inf. efter vissa till
grupp 1 hörande adj. (blott ett tiotal påträffade). Mera
allmän tycks denna konstruktion vara endast efter skyldig, villig
(i stånd och tvungen). Blott i Jur. har pliktig påträffats,
blott i tidningar (o)hågad (Norlander), obefogad, i tillfälle och
tacksam. Strindberg är ensam om angelägen och beredd (i
SAOB och ÖOB åtföljas dessa båda i alla ex. av att frfr
inf.)1.
Ex.: ’han vore pliktig återställa den’ Jur. 45 (men ex.
s. 39 ’pliktig att’), ’anser mig vara skyldig härmed meddela
Eder’ Aff. 14, ’stipendiat är skyldig underkasta sig Ups.
253 (annons), ’han ~ vore villig försträcka H. M. erforderliga
medel’ U 51. ’[Flicka söker plats] Villig deltaga i husliga
sysslor’. St.T. 350 (annons). sättas i stånd genom andningen
uppehålla sitt liv’ F. v. Schéele i St.T. 332 B. ’[Ententen]
Anser den [ty. regeringen] obefogad tala i folkets namn’ A.
B. 336 (underrubrik), ’debuten kommer, enligt vad vi äro i
tillfälle meddela, att äga rum A.B. 336. ’Hvem som helst
var han beredd hålla till godo med’ Ss 165.
Ibland är möjligen orsaken till utelämningen att ett
annat att står i närheten (jfr § 40), ex. ’man är icke
angelägen påpeka att Sb 588 etc. — Berg har funnit några
hithörande ex. i poesi (efter mäktig, redobogen, trött och
villig) 2.
I ungefär samma stilarter (affärs-, telegram- och
tidningsstil) förekommer utelämning av att i ett till grupp 5 hörande
fall, nämligen i uppmaningar med var god (vänlig o. d.)8.
’Dessutom beräkna vi expediera ångare till Lissabon ~ slutet
December / början Januari’ A.B. 337 (annons).
1 Jfr ’På migh war hon så träijen / at [konjunktion] slippa
war iagh fäijen’ [= att jag var glad (att) slippa] NM 87, 28. ’han
oförmögen är min eld tillintetgöra’ "Atis och Kamilla", 4. sången.
— ’Og hvis han tale var i Stånd, / Fortalte os den gamle Månd /
Vist månge underlige Ting’ "St. Hans Aften Spiltt.
* I allmänhet torde dock poesin undvika denna konstruktion,
som av Lyttk.-W. (s. 48) — liksom motsvarande efter subst. — kallas
"ful telegramstil".
8 Vanligast är här koordination med och och finit verbalform;
12 — 22789 Språk och Stil. XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
