Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCII PASSIVA VERSIFIKATÖRER EMELLAN’ 195
Detta ser ju ut som språk, t. o. m. som svensk vers, men
språk,, svensk vers är det påtagligen blott för den som vet
vad det betyder. Utan vidare förstår man endast en och
annan detalj. Det övriga ter sig blott som fonem, versfonem
med svensk karaktär. Också det nu begripliga kan ju med
största lätthet göras oförståeligt. Vi kunna således på detta
sätt skaffa oss material för versundersökning som går lätt att
läsa fast det icke förstås. Genom akcentutsättande och andra
medel kan läsningen underlättas. Ombedes nu en person som
icke förstår materialets undermening att läsa upp dylika
vers-chiffer så skall han säkerligen få intryck av vers- Läsningen
kan bli mycket taktmässig; i vilket fall man kunde tala om
rent metrisk läsning. Men taktmässigheten kan också
framträda mindre skarpt, ’grundrytmen’ på olika sätt modifieras.
Vi få då vad man skulle kunna kalla variationer av
’grundrytmen’, metern. Genom förfrågningar hos den läsande själv
och åhörare kunna tydligen upplysningar erhållas om
stämningsvärdet hos dylika rena ’grundrytmer* och rytmvariationer.
Men med denna metod att undersöka olika rytmers
stämningsvärde kan man också skaffa sig klarhet i, i vad mån
den känsla en dikt väcker i sin vanliga form objektiverar
sig, tar sig uttryck i läsningen. Undersökaren kan ju
nämligen själv läsa verschiffret för andra och därvid lägga in i
läsningen den känsloton han brukar vid läsningen av dikten i
dess oförändrade gestalt, varefter åhörarna få klargöra vilket
intryck de fått av det så lästa chiffret. Detta intryck kan
sedan jämföras med deras intryck av dikten föredragen i dess
vanliga form.
Jag ämnar icke här lämna någon redogörelse för resultat
av undersökningar med dylika verschiffer. . Jag har endast
velat påpeka att det finns möjlighet att studera intrycket av en
Och, som bäst han kransen lindar,
Såg på honom mildt och log,
Sade: Grekland haft en Pindar,
Sverge en — och det är nog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
