Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
OLOF GJERDMAK
versskema s& ger det också upphov skulle man kunna säga
till ett visst stämskema, men rytm och stämma gå icke så
troget samman att en inkongruens mot versskemat behöver
dra med sig en inkongruens mot stämskemat. Den läsande
kan mycket väl följa dess maningar samtidigt med att han
bryter mot versskemats. Så vitt mitt öra kan bedöma saken
sker detta regelbundet, om icke redan vid första läsningen så
vid omläsning av inkongruenser som de nämnda och likaså i
fall som denna Tegnérs rad i Axel:
lugn stod han, som ett bombfritt valv.
Låt oss beteckna den skemalydiga stämväxlingen i den anförda
raden på följande sätt:
AVAVAVAV
Skulle man här, därtill föranledd av första stavelsens rytmiska
tyngd lockas att börja med V så vill nästa stavelse bli A
men fortsätter man på denna trall får man en stämfördelning
rakt motsatt den skemat kräver. Har man fått ett skema
utbildat, brukar man emellertid känna och höra stämbrytningen
så gott som genast. Man märker att det är något fel med
läsningen utan att man därför genast behöver vara på det
klara med att felaktig stämfördelning är med i spelet. I
regel lockas man dock som sagt icke på avvägar av
vers-inkongruenser som de nämnda.
Emellertid förekomma fall då en från skemats delvis
avvikande stämfördelning väljes vid brott mot versskemat. Ett
par sådana äro de mångomskrivna Tegnérska verserna:
Jord, som mig fostrat har och fädrens aska gömmer,
folk, som ärvt hjältars land och deras dygder glömmer,
Här förefintliga inkongruenser lida vi ej av säger Götlind,
Fallande och stigande rytm, Språk och Stil 1917 sid. 44 därför
att "de överskylas av många skaldiska skönheter". Mot denna
uppfattning opponerar sig Beckman "på det allra bestämdaste"
i uppsatsen Några metriska frågor, Språk och Stil 1918, sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
