Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•220
OLOF (»ERDMAN
yttrar Götlind sid. 220 i uppsatsen Ar den fria versen poesi
eller prosa?, Språk och Stil 1914:
ttVi inrangera detta i följande versskema:
Men ta vi xit de första raderna från sitt grannskap och
ej ha klart för oss skemat (aJag såg mot golvet och jag sade:
Fröken, Ni vet det väl, att ungdomen är död"), så uppfatta
vi dem lätt som prosa och få en betydligt förändrad rytmisk
figur. Och det är inte längre vers utau prosa. Vad har
skett? Jo, i första fallet spelade ett visst systemtvång in,
-vi inrangerade raderna medvetet eller omedvetet i ett visst
skema.
Jag menar därför, att där detta systemtvång börjar7 där
börjar ock versenu.
Med gillande av Götlinds uppfattning säger Sylwan i
Studier i svensk värs, sid. 8 f.: "Så länge vi hava någon
’förnimmelse av schema, så länge kunna vi också tala om vers.
!När denna fullständigt försvinner, hava vi kommit över till
den poetiska (eller ^tiniska) prosan". För min dgl anser
jag att detta är att gå för långt i veneration för versskemat.
Med en sådan uppfattning finner jag det t. o. m. besvärligt
att. förstå hur alla våra olika verstyper kunnat komma i bruk
Æch bliva erkända som vers.
Beckman är inne på samma sak i Den svenska versläran
1918 och säger där sid. 36 f.: "Vi ha sålunda funnit, att
-både kvantitet och intensitet i versen i någon mån få
anpassas .efter versens krav. Därav följer, att vi vid läsning
.av vers måste i någon mån veta, vad vi ha att vänta för
iytm. Vår uppfattning påverkas av apperceptionen av det
rytmiska intryck, vi ha och efter vilket vi göra de nödiga
•.anpassningarna. Detta förklarar, att precis samma text ibland
kan uppfattas som både vers och prosa. Ett stycke, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
