Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Smärre bidrag - 7. J. E. Hylén. Några moderna fraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
SMAHKR HIDEAC
nilsson, Askoter 62, O. Sylwan, Sturzen-Becker 142), ’lystra
en signal1 (G. Janson, Gamla gastar (uppl. 1916) 84), ’klibba
marken’ (Hallström, Reseboken* 66), ’snudda handen’
(Ossian-nilsson, Prästg. 148) äro fraser, som taga sig bra ut i
skaldernas dikter, men jag har svårt att förlika mig med dem i
rama prosan. Med den sist anförda konstruktionen slösar
Ossiannilsson: Asketor 68, Ödets man 76, 281, Benjamin 115,
Fattigh. 243, Grev. Andersson 197.
’Vinka en väpnare’ (Heidenstam, Hans Alienus II*, 80.
101, Karol. I4, 161) eller ’en droska’ (Strindberg, Sv*, fanor8
129) tilltalar mig föga. Jag vinkar åt en person eller vinkar
honom till mig. Väl kan jag förstå ’glittra avsked’
(Ossian-nilsson, Ödets man 330), ’fladdra ljus’ (Berger, John Claudius’
ii ven tyr 327), ’tissla hemligheter, namn’ (Ossiannilsson, Odets
jnan 148, Carl R. af Ugglas, O. o. B. 1918, 428) eller ’ringla
stumpar’ (Berger, Hörnfelt 308), ’uppflamma teknici, den
all-jnänna opinionen, folket, kriget’ (Berger, Den andra sidan 160,
Jlöök, Tegnér I, 148, 451, Ellen Key, Verdandis småskr. 217,
31). Do senare utgöra bevis på den strävan, som gör sig
gällande att transitivera intransitivt verb. Möjligen är det
sista påverkat av d. opflamme, t. aufflammen, vilka båda
uppträda transitivt. För de förra fallen har man alltid att
tillgå en innehållsackusativ. Men inför ’stava stenvårdar’
(Lidman, Th.-G. Silfverstååhl2 313) står jag alldeles
oförstående. Jag kräver ovillkorligen i denna fras prepositionen på.
’Uppfostran hade konsekvent gjort honom egoist’
(Strindberg, Giftas I (uppl. 1906), 74) och ’gudarna hälsa honom sin
diko’ (Böök, Tegnér I, 490) irritera mig. Det prosaiska
språkbruket kräver i dessa sammanställningar ’göra till* och ’häJsa
som’.
Strindberg visar i sin fraseologi rätt ofta ett frejdigt
förakt för hävdvunnet språkbruk. Hos honom finna vi
’säll-skapa en herre* (Hist. dram. I, 86), ’snobba beundran’
(Jäs-mingstiden* 135), ’ansöka biljetter’ (Giftas I (uppl. 1906), 64),
ruva en upptäckt1 (Utopier3 45), ’hälsa någon’ i st. f. på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
