Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
NATAN LINDQVIST
deii senare, som introducera den neutrala formen direkt från
de stora tyska filosoferna Kant och Fichte, från den förres
ttdas Selbst" och framför allt från den senares udas Ich" l.
Första g&ngen det neutrala "jag" möter hos dem är i D.
Boëthius’ översättning av Kants Grundlegung zur Methaphysik
der Sitten, Grundläggning till Metaphysikcn †or seder, 1797.
Där st&r nämligen & sid. 28: "betraktar man närmare
människors seder, s& stöter man allestädes på det kära Jag" (Kant:
"das liebe Selbst") och på ss. 126—127: ad& (människan) i
en sådan verld såsom öfversinnlig varelse är det hon
egentligen kallar Jag" (Kant: "das eigentliche Selbst") och längre
ned: "(kan) hon icke anse sig ansvarig för livad begären säga,
eller tillskrifva det sit egentliga "Jag* eller sin vilja" (Kant:
"seinem eigentliclien Selbst"). Men det är framför allt i
Benjamin Höj ers avhandling Om den Filosofiska
Konstruk-tionen, 1799, som det neutrala jaget gör sitt stora och definitiva
inträde i den filosofiska litteraturen. I detta arbete vimlar det
nämligen av neutralformer, t. ex. s. 145: "Då jag construerar et
Jag i den rena handlingen, får jag derföre ej mit individuella
Jag", ss. 128, 148 m. fi. Härmed har formen fått burskap
i nämnda litteratur, varifrån den så småningom överg&r till
annan litteratur och till det talade språket. Dock lever
mas-kulin-formen i den stående frasen "din andra jag", "en annan
jag" kvar ett stycke in på 1800-talet (Lindegren 1805, Weste
1806).
Någon tvekan om, varifrån Höjer fått sin neutral form,
torde icke behöva råda. Det är naturligtvis från Fichte,
vilken redan i sitt arbete Versuch einer Kritik äller Offenbarung,
1793 framkastade sin idé om udas Icha. Och om vi taga
1 Även Thorild använder en enstaka gång neutr. wjagM under
direkt hänsyftning på Kants och Fichtes wjagu: "detta obegripliga
filosofernas jag" (i upps. "Min religion" i Hansellis uppl. 1: 286), men
som det är omöjligt att datera yttrandet, och formen dessutom blott
förekommer en enstaka gång i motsats till de ovannämnda filosofernas
rikliga användning av densamma, så torde de senare utan tvekan fi\
betraktas såsom formens inför are i svenskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
