- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tjugonde årgången. 1920 /
5

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPRÅKLIGA KONSEKVENSER AV FICHTES "jACi" 5

i betraktande det nära sambandet mellan do båda filosoferna
såväl i fråga om deras tänkaude som deras rent personligt
förbindelser, så framstår det tydligt och klart, att Höjer
näppeligen kunde tänka sig det filosofiska begreppet "jag" i
annan än neutral form, liksom Fichtes "das Ich". Den hastiga
övergången understöddes säkerligen av tvenne andra faktorer:
dels ordets användning som uttryck för ett abstrakt, filosofiskt
begrepp, i vilken användning särskilt nya substantiv lätt
antaga neutralt genus, t. ex. varat \ dels associationen med det
analoga ordet "jagmedvetandet", ty. "das Bewusstsein".
Emellertid är den primära och avgörande faktorn inflytandet från
Fichtes "das Ichtt. Man kan emellertid fråga sig, huru det
var möjligt, att ett ord så i ett slag, endast genom inflytande
från etfc eller ett par arbeten kunde ändra genus, då eljest
orden i det talade språket kunna leva århundraden igenom
utan att låta sig påverkas av skriftspråkets bruk2.
Förklaringen är givetvis den, att ordet aldrig varit i egentlig mening
folkligt, utan huvudsakligen levat i filosofisk eller därmed
besläktad litteratur eller eljest hos författare, som varit förtrogna
med det filosofiska språkbruket. I den mera praktiska och
konkreta användningen "min andra jag" = min älskade, min
vän, levde visserligen, som vi sett, den kommuna formen
några &r efter neutralformens genomförande i den filosofiska
litteraturen, men den kunde icke hålla stånd i längden.

Vad beträffar de två undantagen från det gängse bruket
av kommunt genus i 1700-talets svenska, Hed v. Charlotta
Nordenflycht och Eurén, så förklaras de omedelbart genom
tyskt inflytande. Martin Lamm har gjort troligt att H. C.
Nordenflycht påverkats av tysken Brockes. Hos denne
förekommer emellertid upprepade gånger "das Ich". Dessutom
är det icke uteslutet, att fru Nordenflycht även tagit in-

1 Som dock kan vara påverkat av ty. udas SeinM, se nedan.

2 Jfr i fråga om genus den i de flesta trakter av Sverige
förekommande (real- 1.) mask.-formen av blod trots ett 100-årigt konsekvent
bruk av neutralformen i skriftspråket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1920/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free