- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tjugonde årgången. 1920 /
7

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPRÅKLIGA KONSEKVENSER AV FICHTES "jACi" 7

-greppet "the I", men kommune i den mera praktiska
användningen "another I"

Vi hava således sett, att den svenska neutralformen icke
har sin grund i n&gon undervärdering av den personliga
individualiteten, utan beror på inflytande från ett främmande
språk, tyskan. Den frågan uppstiger då genast: Har då
denna för tyskan alldeles säregna användning av
neutralformen en liknande grund? Frågan ligger något vid sidan
av vårt ämne, men torde förtjäna att vidröras. — Det skulle
emellertid vara förhastat att söka förklaringen till detta
språkbruk i psykologiska företeelser, innan man undersökt, om icke
detsamma kan bero på grammatiska förhållanden. Och nu
erbjuda sig verkligen flera möjligheter till förklaring från
grammatisk synpunkt. Den närmast till hands liggande är
det allmänt kända faktum, att ord, som tillfälligtvis brukas
såsom substantiv, få neutralt genus, t. ex. "das Sein", "das
Werdena. Mot denna förklaring inställer sig dock den
invändningen, varför detta språkbruk haft sin tillämpning på
ifrågavarande ord just i tyskan, medan så icke varit förhållandet
i en del andra språk, bl. a. svenskan, där ett liknande
språkbruk råder, t. ex. "ett a", "ett giv akt" m. fi. I de senare
liar tydligen inverkan från latinets "alter ego" och över
huvud taget denna från latinet stammande konkreta och
praktiska användning av "jaget" såsom betecknande en person —
i uttrycket "min andra jag" eller "en annan jagtt —
uppehållit det kommuna genus. Varför har så icke skett i tyskan,
där dock samma från latinet hämtade användning möter oss
redan i äldre medelhögtyskan? Orsaken härtill torde böra
sökas i andra associativa faktorer inom tyskan, vilka varit
starkare än den latinska associationen. Vi skola se till, vilka
dessa kunna ha varit.

I ifrågavarande konkreta användning har jag i medelhty.
påträffat "Ich" såsom subst, på tre ställen, av vilka dock

1 Se sid. 2 ovan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1920/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free