Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEHANDLINGEN AV INFINITIVMÄRKET \YTT* I NUSVENSKAN 21
’Det är skam att sitta som vi ha gjort* Hdm n 11. ’denna
~ härva som det skulle föra för långt att här söka utreda’
St.T. 343. — Vardagl. tilltalsformer (framkallade av de breda
lagrens motvilja mot ni) som ’Jaså, de’ ä’ att vara i
Stockholm i da(g)’. ’Ska do’ bli å fara bort?’1 2) Utan
formellt subj.: ’Bättre är att vara två än en’ Pred. 4,9.
’Emellertid är gott att minnas det Voltaire icke hette Sb 662.
’Stort var att lefva i rosor och rus* K 46. ’Den
storhetsdrömmen lyster oss än / att leka i nya bedrifter’ Hdmn 15.
’samt åtskilligt annat, som här skulle föra oss för långt att
relatera’ St.T. 311. ’Hvad tjänar då till att skrifva historia
Sb 559. ’Hvad är att vara liberal ~?’ Sb 686.
Y) Predikatsverbet underförstått. ’Misstag att tro
att han var någon profet’ A B. 340 B. ’Så rart af herr
Malm att komma och hälsa på’. U 77. ’Hur friskt att njuta
bland viol K 18. ’"hvad är afsikten med denna flykt?"
— "Att komma ur det obehagliga grannskapet So 46.
§ 42. Ej sällan saknas dock att både i skrift och tal,
i synnerhet då inf. går före predikatsverbet2 och särskilt i
ordspråksliknande talesätt (SAOB), enligt Bråte-Lind v all blott
då inf. har . inga eller korta bestämningar (jfr § 39).
Särskilt i poesi men stundom även annars finner man ren inf.
som subj. också i andra fall9.
Ex.: a) Före predikatsverbet. ’Fråga och lära
sätter mången till ära’. ’Fresta duger’.4 C (boktitel).
’Födas har sin tid, och dö har sin tid’ osv. Pred. 3, 2-8 (jfr §
45 f.). ’Våga lära och övervinna är lagen för att nå fram
till stora mått’ St.T. 340. ’Rida eller skida på lediga
timmar är bra förströelse’ B 102 (obs. bestämn.). ’Svälta, när
1 Jfr § 5 not 2. — Även: ’De* fi’ te å ha motion’ (§ 2 Anm.).
8 Jfr ’G-eben ist seliger als nehmen’ X Es ist seliger zu geben
als zu nehmen’. ’Promettre et tenir sont deux’ )( ’11 est beau de
pardonner à son ami’ (und. ’Il vaut mieux se taire’ o."~d.).
3 I fi. nsv. mycket vanligt, ex. ’bfitre är döö vthan barn, fin
ogudhachtigh barn haffua. Syr. kap. 16, GVB. ’thet är jw betre
bliffua wijs aff en annars offirdh fin aff sin eeghen’ Olauus Petri,
NM 12, 7 f. "thet wille wara för longt förtelia’ Swart 43 etc. ’hwadh
är åth [= ’tjfinar det till’] tala om then snön, som föll i fiohl’Runius,
NM 214, 26.
4 Jfr ’Tentare licet’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
