Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
J. E. IIYLÉN
• •
(skoluppl.) 19). Agde ordet någon nämnvärd livskraft, kunde
knappast liomograffruktan komma oss att rygga tillbaka för
böjningen vart i analogi med bart, klart, rart, snart.
Det högtidliga sär hör ock till våra döende ord. Ehuru
vår förra bibelöversättning talar om ett ’sårt kött’ (3 Mos.
13: 24), har denna form ej vunnit vidare burskap, och enligt
Dalin skulle sär gälla alla genera. Lundell godtager
däremot neutral formen sär t. Lundegårds ’ögat är gärna där kärt
är, »som handen där sårt är’ (Dr. Margareta3 119) leder väl
anor från forna tider. Formen ifråga stöter på intet sätt
mitt öra, lika litet som svårt, vårt.
Men höger och vänster falla icke till föga för några
analogier, väl mest därför att man icke behöver dem i neutr.
sing. av den obestämda deklinationen.
Ej heller vill äger enligt K. F. Sundén neutr. sing. efter
det obestämda böjningssättet. Övriga forskare nöja sig med
att anteckna det som adj. Endast Lundell fogar till ett
’oböjligt’, under det Lyttkens-Wulff upptaga en neutralform
vilt. En sådan för lätt tanken på vild, eftersom vill är ett
rätt ovanligt ord. Men den får ett stöd av sina
sammansättningar (husvill, rådvill, veckvill, dagvill), som uppträda i
neutrum.
Haj, som t. o. m. Lyttkens-Wulff förklara sakna singular
neutral form, hör mera till vardagsspråket, men jag vet mig
aldrig ha liört liajt. I och för sig torde denna form ej vara
mindre möjlig än ’lojt’, men lika litet som slangspråkets skroj,
vilket, så vitt jag kunnat utröna det, ej heller uppträder i
neutrum, behöver haj någon neutralform, enär båda orden
endast komma på tungan, då det gäller manliga eller
kvinnliga varelser.
Yända vi oss härifrån till adjektiv på -t, så är den
obestämda neutralformen omstridd hos flat, lat, kåt, såt jämt©
lånordet diskret. Yad flått beträffar, anmärker Linder, att många
undvika denna form. Lyttkens-Wulff framhålla, Ordskatt och
ljudförråd i svenska språket s. 396, att den är föga bruklig,
och Bråte förklarar, att den icke alls brukas. Däremot låta
SAOL, Sundén, Lundell, Wenström-Jeurling den passera, då
den svarar mot ’platt’, men då flat kan återgivas med
’förlägen’, ’efterlåten’, finner dess neutralform lika litet som
adverb form en någon försvarare. Det är väl denna betydelse,
som föresvävar Anna Maria Lenngren, då hon låter en herde
’smila flått, se hjärtans flepig ut och kärlig’ (Sv. Vitterhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
