- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tjugonde årgången. 1920 /
96

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

KAT. BECKMAN’

ist ein rechter: jene aber sind schiefe. Och denna konstruktion
är, betecknande nog, på väg att vinna ökad utbredning, t. ex.
Für eine Gehaltserhöhung war seine Dienstzeit eine zu kurze.
Och gå vi till de övriga västeuropeiska språken, så är
kongruensböjningen regel. Ex. Fr. Il est beau; elle est belle.
Sv. Det är vackert; de äro vackra.

Ett eller annat minnesfel av denna art bör man ju icke
taga allt för illa upp, men det är en annan sak, som är mer
betänklig. S. 294 och 297 går Wundt in på sakens
semolo-giska sida och påstår, att det forna adjektivet numera blivit
ttfullständigt adverb. Som sådant är det i egentlig betydelse
attribut till verbalbegreppet". Oändligt lätt är att med ett
exempel vederlägga detta påstående. Om vi säga Seine Fr au
ist furchtbar hässlich, aber sie singt wunderschön, så lider det
ju inte det ringaste tvivel, att hässlich, ful är predicerat om
fruns person, om frun själv, medan wunderschön, underbart
är utsagt blott om verbalbegreppet, om sången.
Kongruensböjningens uppgivande ändrar ingenting i den saken1.

En felanalys, som gäller de två stora huvudgrupperna
av bisatser i gemen, möta vi på s. 336. Där påstås generellt,
att konjunktionsbisatser bestämma hela den överordnade
satsen, relativsatserna åter blott ett ord i denna. Det är lätt
att visa, att detta i många fall är oriktigt. Sådana i min
Sv. språklära berörda enkla fall som detta: Jag är sjuk, vilket
icke är något nöje, visa ju, att en relativsats kan hänföra sig
till hela huvudsatsen — olika språk ha ju särskilda regler
för de fogeord, som i detta fall få användas: lat. id quodt
fr. ce qui (ce que), eng. which, ty. was, sv. vilket, något som.
Att åtskilliga konjunktionssatser kunna bäst uppfattas som
bestämningar till hela den överordnade satsen, så t. ex. de

1 Det är beklagligt, att Wundt p& hela kapitlet om adjektivets
övergång till adverb icke en enda gång lämnar ett exempel. Men
påståendet, att de klassiska språken ha kongruensböjning i de berörda
fallen lämnar intet rum för tvivel. Verkliga adverb, t. ex. fortiter,
’T]Sécog saknas ingalunda i de klassiska språken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1920/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free