Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNTAXEN I WLLft&Lft WUNDTS SPRÅKFILOSOFI
97
kausala och koncessiva, skall ju icke alls förnekas. Men en
att-sats kan vara bestämning till predikatet, till ett enstaka
substantiv i huvudsatsen o. s. v. Och den kan slutligen helt
enkelt utgöra en av dennas huvuddelar, dess subjekt. Wundt
vill karakterisera relativbisatsen såsom "eingegliedert", infogad
i huvudsatsen, konjunktionsbisatsen åter s&som "angegliedert",
vidfogad. Distinktionen sl&r naturligtvis alldeles slint i
avseende på en bisats, som representerar en av huvudsatsens
integrerande delar l.
II.
Att enskilda språkföreteelser skulle kunna vara
bristfälligt analyserade, var, som vi antytt, att vänta i ett av en
på andra arter av vetenskapliga undersökningar inriktad
forskares arbete. Det förefaller betänkligare och mer överraskande,
att rent logiska brister nog icke kunna sägas vara obefintliga
i arbetet. För den, som med något intresse för logiska
spörsmål förenar någon beläsenhet i grammatisk litteratur, synes
en av de första upptäckterna vara, att denna på så växlande
sätt använder sin terminologi. Hundratals grammatiska
kategorier kunna principiellt sett definieras och nästan lika många
ha faktiskt definierats ur tre synpunkter: efter sin inre
morfologiska struktur, efter sina syntaktiska
kombinationsmöjligheter och efter sin betydelse. Och inom dessa tre
huvudgrupper kunna de få olika vitt omfång. Av en filosof som
Wundt skulle man väl ha väntat, att han bemödat sig att
för sig själv och sina läsare skarpt fixera de använda
termernas innebörd, men man finner, att han skäligen oreflekterat
manövrerar med de grammatiska termerna, som om dessa vore
lika entydigt definierade som t. ex. den liksidiga triangeln.
1 Med den limitativa relativsatsen tävlar subjektsatsen i
användbarhet såsom ingångsport till bisatsbegreppet i det hela. Satsen Det
var roligt, att du kom, analyseras rätt av en klass, som aldrig hört
ordet bisats, om den tränats i att genom "subjektsfrågan" ta ut det
verkliga subjektet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
