Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
KAT. BECKMAN’
Ofta använder han termerna så, att den, som är van vid
grammatisk lektyr, icke har svårt att förstå, vilka av de
vanliga kategorierna han avser. Men ibland går han vägar, som
skulle kräva, att han gjorde reda för sin speciella terminologi.
Då han t. ex. hänför den s. k. agenten i Konungen älskas
av sitt folk till det "avlägsnare objektet", så vill jag gärna
ha en definition på objekt, som medger en sådan subsumption.
I vårt land åtminstone hänför man ju agenten till det s. k.
adverbialet. Att detta har en tämligen lös definition och
omfattar mycket olika slag av bestämningar, är en annan sak.
Att Wundt talar om attribut till ett verb, väcker ho3
mig ingen anstöt, inen icke heller detta är den vanliga
terminologien. I sammanhanget är dock fällt klart, vad meningen
är, och det är ju ändå huvudsaken. Något absolut nödtvång
att definiera attribut såsom bestämning till ett substantiv finnes
knappast. Men betänkligare blir det, då han talar om
attri-butiva satser. Men denna term plägar man ju beteckna sådana
satser, som utgöra (ekvivalenter till) ett attribut i betydelsen
substantivbestämning. Wundt låter uttrycket betyda en sats,
däri ett nominalt predikatsord utan förmedling av ett verb
lägges till ett substantiv, alltså t. ex. barnspråkets pappa stor,
grekiskans gudsfruktan vishetens begynnelse o. d., i vilka den
s. k. kopulan saknasl. Här spårar man en formell definition
på attributet: en bestämning, som utan förmedling av ett verb
lägges till ett substantiv. Saken är för övrigt nog långt mer
än en terminologisk fråga. Då Wundt betecknar övergången
från "attributiv" till "predicerande" satstyp, alltså övergången
1 Då de logiska läroböckerna s&ga, att den logiska kopulan u
uttrycker" förhållandet mellan subjekt och predikat, så är ju detta logiskt
meningslöst. Logiken handlar om tankarna, icke om deras uttryck.
I min logik har jag också sökt genomföra den tanken, att kopulan
är nämnda förhållande. I omdömet En rätvinklig triangel kan icke vara
liksidig utgöres kopulan således icke av orden kan icke vara utan av
det motsatsförhållande mellan rätvinklig triangel och liksidig triangel
som de vilja uttrycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
