- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tjugonde årgången. 1920 /
100

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

KAT. BECKMAN’

Det är långt ifrån att Wundt skulle på något sätt taga
avstånd från denna förvirring. Tvärtom strävar han att sätta
dpn i ett slags system. För ändamålet uppställer han begreppet
Wortform, vilket han uppdelar i äussere und innere Wortform,
Det har av Marty uppvisats, vilken massa olika betydelser
ordet Wortform hos Wundt har1. Jag skall här nöja mig
med att. framhålla, att då Wundt på tal om adjektivets
övergång till adverb bl. a. talar om ändring av dess Wortform,
så är det mig absolut omöjligt att gissa, om han i detta fall
avser funktion i satsen eller form i vanlig mening, ljudgestalt.
Att den inre formen är något osinnligt, är ju i det hela klart,
men man blir ibland överraskad, såsom då man s. 2 finner
följande: "en viss kategori kunna vi frånkänna ett språk blott
i det fall, att det icke finnes vare sig en yttre eller en inre
form, som uttrycker (!) denna kategori". Här fortsättes
visserligen med en del saker, som röra ordföljden, och det låter
ju i viss mån säga sig, ty ordföljden är ju något sinnligt, om
vilket vi kunna använda ordet "uttrycka". Men i alla fall
är det något högst märkligt, att om ett ord betecknar en
funktion genom en ändelse eller annat flexiviskt element, så
är detta något "yttre", men om samma sak uttryckes genom
ordets ställning, dess plats bland andra ord, så är det "inre".
Det hela förefaller mig att vända ut och in på begreppen
ut och in 2. Ännu klarare återkommer den besynnerliga
tankegången s. 86, där vi erfara, att "ordställningen och det inre
förhållandet till andra härskande begrepp här aldrig kunna
uttrycka (!) föreställningens faktiska innehåll". Det förutsättes
sålunda tydligt, att "inre förhållanden (Beziehungen)u mellan
begrepp kunna "uttrycka" föreställningar. För min del har

1 Marty, Untersuchungen zur Grundlegung der allgemeinen
Grammatik und Sprachphilosophie, Halle 1908, s. 103 ff. Kritiken avser
ju formellt en äldre upplaga av Wundts arbete, men den har av
W. lämnats alldeles obeaktad, och onekligen skulle ett beaktande av
densamma ha krävt mycket betydande omarbetningar.

2 S. 296 äro också ord följ dsförh&llandena något "yttre".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1920/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free