Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
KAT. BECKMAN’
ordföljden, ingen som tror, att "han" skall f& n&got, som
benämnes "tusan". Alla veta, att någon, som bland andra
smeknamn också bär detta, skall få "honom". Detta "uttryckes"
genom "die innere Beziehung der Vorstellungen", d. v. s.
det uttryckes inte alls utan förstås av sig självt.
Man kan ibland tycka, att definitionerna hos svenska
språkfilosofer, t. ex. Sven Hof och Adolf Noreen, förekomma
något ymnigt och användas på rätt självklara saker. Men
i alla fall är det inför detta och liknande välgörande att minnas,
att redan den gode Skaralektorn skarpt skilde på tecknet och
det betecknade och i överensstämmelse därmed riktigt
avvisade alla försök att a priori bestämma, hur många kasus ett
språk har. Slående är, även trots Wundt, hans påpekande,
att vi lika väl kunde räkna femton kasus efter finskan, som
man vill räkna sex kasus efter latinet. Ty allt vad vi i
finskan finna uttryckt genom flexiviska medel, det kunna vi
ju uttrycka genom ordsammanställningar, om vi så önska.
IV.
De här i förbigående berörda ordföljdsförhållandena äro
utan tvivel ett område, där man har rätt att vänta sig goda
resultat av en allmänt psykologisk undersökning, resp. av
jämförelser mellan språkarter, vilka varken i gemensamt arv
eller i historiska beröringar kunna ha förutsättningarna för
gemensam utveckling, och vilkas överensstämmelser sålunda torde
a priori böra förklaras efter allmänt psykologiska linjer.
Otvivelaktigt lämnar Wundt här värdefulla bidrag särskilt i det
kapitel, åt vilket han givit rubriken "åtbördsspråkets syntax"
(I, 216 ff.). Vi finna här intressanta belägg på olikheter
mellan ordföljden i talat språk och "åtbörds följ den" i det
teckenspråk, som samma personer använda.
Men då det gäller de talade språkens ordföljdsförhållanden,
så är nog Wundt, såsom vi på annat håll funnit och såsom
man a priori befarar hos en filosof, en smula benägen för
konstruktioner, som icke helt låta sig verifiera vid konfron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
