Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNTAXEN I WLLft&Lft WUNDTS SPRÅKFILOSOFI 103
tering med verkligheten. Hans allmänna regel lyder (II, s.
363): Där ordställningen är fri och icke bunden genom en
traditioneli norm eller andra betingelser, där följa orden
enligt graden för begreppens betoning. Att det fonetiska
uttrycket "betoning" icke bör användas om begreppen, skola
vi blott i förbigående påpeka. Viktigare är, att de "andra
betingelserna" äro så viktiga, att de ingalunda få ställas som
undantag i "attribut" till predikatet utan kräva sin egen regel.
Om vi läsa t. ex. Xenofons Anabasis, så möta vi ända
till leda följande konstruktion: Så anlände han till X. Där
stannade han m dagar. Därifrån tågade han n dagsresor, p
parasanger till Y. Där stannade han q dagar. Varför stå
nu ad verben där och därifrån i spetsen för resp. satser. Långt
ifrån att deras begrepp skulle vara särskilt "betonade" äro
de ju alldeles självklara. Var skall man stanna, om icke där
man avbrutit marschen? Och deras placering, som ju är lika
naturlig i svenskan, som den är regelbunden i Xenofons
grekiska, har väl, såsom också antytts i min grammatik, rätt
och slätt sin förklaring däri, att de förmedla övergången till
det nya. På detta sätt förklaras den enligt Wundts huvudtes
alldeles meningslösa placering av tonsvaga bindeord,
konjunktioner, i satsens början.
Å andra sidan är det ju, t. ex. i vårt språk, en välkänd
företeelse, att man till satsens början ofta förlägger sådant,
som man särskilt vill framhålla, som utgör det viktigaste i
det som nytt meddelade.
Efter detta skulle två alldeles motsatta principer göra
sig gällande: å ena sidan sträva vi att i satsens spets ställa
sådant, som är alldeles självklart och knappt behövde sägas,
Å andra sidan placera vi där sådant, som vi särskilt vilja
inskärpa. Saken, som ju vid första påseendet kan förefalla
nog så underlig, får kanske en förklaring genom den
synpunkt, som vår skarpe iakttagare v. Kræmer uttryckt genom
orden "Verkan av ovanlig ordföljd". Det är tänkbart, att
sedan ordföljden Subjekt, predikat, predikatsbestämning en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
