Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
KAT. BECKMAN’
kategori: psykologiskt subjekt, psykologiskt predikat, som
uppuppställts av bl. a. Paul, påstår Wundt, förbluffande nog, att
grammatiskt subjekt och logiskt subjekt i påståendesatsen
alltid sammanfalla (s. 270). Det förefaller mig, som om ett
enda exempel skulle vara nog att vederlägga denna teori. Vi
taga för oss en geometrisk sats som Eukl. I: 5: I varje
likbent triangel äro vinklarna vid basen lika stora. Ingen
människa kan betvivla, att här vinklama (vinklama vid basen) är
grammatiskt subjekt; det är utan tvivel efter detta ord, som
predikats verbets och predikatsbestämningarnas
kongruensförhållanden bestämmas. Men lika visst är, att det logiska
subjektet, det begrepp, om vilket vi predicera en egenskap, är
begreppet likbent triangel. Företeelsen är alls inte begränsad
till geometrien. Om vi från en religiös författare hämta en
sådan sats som I varje människohjärta bor en evighetslängtan,
så kan man väl möjligen påstå, att vi här predicera en
egenskap om evighetslängtan, men långt naturligare är väl ändå
att anse oss ha ett omdöme, som meddelar en egenskap hos
människohjärtat.
Då Wundt s. 272 påstår, att den Paulska synpunkten
beror på "ett ensidigt beaktande av ordföljden såsom produkt
av känslobetoningen14, så är detta att rätt fullständigt ställa
saken på huvudet. För det första är det icke det i de
germanska språken oftast först ställda subjektet, som uppbär
den starkare känslotonen, det starkare intresset. Ar det någon
skillnad, så är det naturligtvis det psykologiska predikatet,
som är huvudsaken för intresset; det nya, som jag talar om3,
intresserar mer än det givna, som jag taslar om. Men saken
har föga med känslobetoningen att göra. Då vi förkasta en
sådan sats som den i min grammatik behandlade: Kung Ring
märkte genast, att Fritiof var förklädd, så är detta icke på
grund av känslotonen utan på grund av ordningen inom det
refererade föreställningsförloppet. För Eing var föreställningen
förklädd (främling) psykologiskt prius och åtföljdes av det
psykologiska posterius Fritiof, som blev predikat i ett identi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
