Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
OLOF (i J ERDMAN
Och, som bäst han kransen lindar,
Såg på honom milt och log.
Sade: Grekland haft en Pindar,
Sverige en — och det är nog.
Jag själv och alla de jag bett läsa detta chiffer och
lösningen av detsamma ha föredragit dem ur stämsynpunkt olika.
Sid. 219 i den nämnda uppsatsen har jag på tal om de faktorer
som påverka vår läsning av dikter skrivit: ÄRelationerna
mellan de i en dikt förekommande buckalerna och vokalerna
och deras egenskaper få icke förglömmas." Jag gick icke
närmare in på detta där och skall icke göra det här heller,
vill blott något litet belysa förhållandet.
Om man utbyter e i Bellman1 mot i och läser dikten
utan annan ändring samt därefter ersätter e i Bellman med
o och därpå utan vidare förändring föredrager strofen, så gör
man kanske den iakttagelsen att man vill ta till helt olika *
läsning i de båda fallen. I förra vill man läsa med en stämma
som skiljer sig från den i andra fallet genom bl. a. ljusare
klang. Då enda olikheten är den olika vokalen i första ordets
första stavelse måste ändringen i lässättet tydligen bero på
detta vokalutbyte. Man kan sätta in andra vokaler och man
skall känna sig benägen att läsa på ännu andra sätt.
Olikheterna skulle man ju kunna helt allmänt uttrycka genom att
tala om i-, a-, u-, o-(etc.)färgning av dikten. Om vi i
stället för Bellman säga Dellman, Sellman osv. och föredraga
dikten även i dess fortsättning så som dessa intala oss så
höra och känna vi oss använda återigen andra stämmor. Den
inställning som d, s etc. locka till vilja vi behålla för hela
dikten. Alltså skulle vi också kunna tala om d-inställning,
s-inställning osv. för dikten, resp. d-färgning, s-färgning etc.
av dikten. Iakttager man sig noga skall man också märka
att de i dikten ingående ljuden artikulatoriskt anpassa sig så
1 Jag utgår från chifferlösningen men den som icke tror sig om
att komma från innehållet m& hålla sig till chiffret självt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
