Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 163
omständigheter f&r man, ifall man vill undersöka varpå
stämvalet beror, åtminstone tills vidare granska dikters ljudmaterial
i detalj för att se vartill varje mindre öch större del därav
vill locka.
Den kraft som förm&r oss att behålla den inställning,
den stämfördelning vi en gång valt även om ljudmaterialet
icke riktigt lämpar sig härför är utan tvivel nära besläktad
med rytmkänslan. Så långt jag hittills hunnit undersöka har
tesis aldrig alldeles samma röst som arsis, varken vid vanligt
tal eller vid läsning, varken i vers eller prosa. Om så är
kan man lätt förstå att figurer och tecken skola ha svårt att
verka lika på varje del av det ljudmaterial som föredrages
under inflytande av dem. Vers tycks i allmänhet helst inbjuda
till en läsning som gör höjningarna intensiva, sänkningarna
extensiva eller tvärsom. Den läsningen skiljer sig akustiskt
på ett rätt karakteristiskt sätt från en som ger både höjning
och sänkning intensiv, extensiv eller kontensiv stämma. Detta
senare föredragningssätt erinrar mycket mera onl det vanliga
talet än det andra, varav utan vidare torde kunna slutas att
det vanliga talet brukar detsamma eller nära släktingar till
detsamma mycket oftare än uppläsning gör. Hur de två
föredragningssätten i övrigt skilja sig och användas eller
böra användas lämnar jag för. Övrigt åsido. Däremot vill jag
framhålla att vilket av dem jag än väljer för . t. èx. en dikt
låtsklädd, påskdagspräst, ormbunkskrans, kattguldsväs t, ungtallsmidig,
enstamvig, råbocksprang, lokattbukter* trollpackskonster, sattygsfukter
etc. (tillsammans ett tjugutal) rytmiskt sett äro de allra närmaste
sl&ktingar till ordet björksavsflicka. Ja, man kan lugnt påstå att de
ursprungligen ha detta ord att tacka för sin tillblivelse. Men då kan
man också sfiga att hela dikten är genomsyrad av björksavsflickan.
Härtill kommer att rytmen i detta ord och dess avkomlingar med all
säkerhet övat ett mycket bestämmande inflytande på diktens innehåll.
Den torde t. ex. ha stor skuld tiil att björksavsflickan blev så
skogsaktig, att hon skepade, snodde och vrängde sig som en orm på
en lie trädd. Sitt största intresse synes mig ’bj örksavsflickan’ ha ur
denna synpunkt: formens inflytande på innehållet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
