Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
OLOF (i J ERDMAN
s& st&r det i nära beröring med det andra. År vid den ena
läsningen tesis intensiv eller extensiv, arsis extensiv resp.
intensiv sä bli nu både tesis och arsis intensiva eller
exten-siva men om tesis haft intensiv stämma och bibehåller den
så är det dock nu inte alldeles samma röst som i förra fallet.
Tesis och arsis äro således icke oberoende av varandra och
alltså böra som jag framhållit i Aktiva och passiva
versifika-törer emellan också sänkningarna uppmärksammas.
Lagbundenhet råder utan tvivel. Men lagarna för röstvalen äro ännu
icke klara. Sänkningsstavelserna äro på grund av sin vanliga
trycksvaghet och kortvarighet svårare att undersöka än
höjningsstavelser men inte heller dessa äro så lätta att komma
fullt till rätta med. Särskilt är det intimare förhållandet
mellan konsonant och sonant besvärligt. Så mycket tycker
jag mig dock förstå redan nu att det vid allt tal och all
läsning rör sig om olika slag av rörelser kring artikulatoriska
jämviktslägen. Det börjar redan inom förbindelsen
konsonant-sonant, går igen i förhållandet mellan taktens delar och mellan
takterna inbördes. Verstekniskt av intresse är ur stämmelodisk
synpunkt dipodiskt ljudmaterial. Beckman anser, Den svenska
versläran 1918 sid. 78, aatt den dipodiska rytmen icke spelar
någon mycket väsentlig roll i vår versifikation". Det kan
vara sant beträffande den s. k. intensiteten men behöver icke
alls vara det ifråga om stämmelodin. Stämmelodin är därför
dock ingalunda alldeles oberoende av intensiteten överhuvud.
Se min meromnämnda uppsats i förra årgången av Språk och
Stil där det lämnats tillräckliga antydningar om intensitetens
betydelse för stämmorna, för att jag här skall kunna förbigå
den saken.
En jämförelse mellan vers och prosa kunde här vara på
sin plats. Av många skäl kan jag emellertid icke nu gå in
på röstförhållandena i prosa. Att också i denna olika röster
komma till användning torde läsaren dock kunna bli
övertygad om genom att, med uppmärksamt aktgivande på röstens
klang och sina artikulationsförnimmelser, högt uppläsa följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
