Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
OLOF (i J ERDMAN
nej, där klarast salaminska sundet
log mot lummig strand, bland pinier, lagrar
sägs han vandra, njuta skuggans svalhet,
andas vällukt, blicka hän mot havet,
medan solen sjönk och böljan lugnad
speglade en rosig aftonhimmel.
Detta tycks mig göra en avsedd ljudbild av böljornas klara
plask mycket lite sannolik. När versen efter allitterationsraden
kommer till blir sannolikheten något större än eljest för, att
l:en kunna ha avsetts ge en stämning av svalka — trädens,
icke vattnets d& — men särskilt stor kan den sannolikheten
dock icke sägas vara, i varje fall inte större än att stor
reservation väl försvarat sin plats. Allitterationer måste ju inte
nödvändigt vara ljudmålande i nu behandlad mening. Fröding
talar i anmärkningarna till sina dikter om omotiverade
ordlekar. Omotiverade ord- eller ljudlekar äro förvisso många
allitterationer i vår moderna diktning. Därför behöver man
ju inte alltid önska dem borta. De kunna vara direkt
utspekulerade men kunna också ha tillkommit på det sättet att
ett ord på visst uddljud av någon anledning dragit med sig
andra som sedan visat sig användbara för dikten. En
allitteration kan också bli till helt enkelt på den grund att inga
andra ord än de allittererande riktigt passa i sammanhanget.
Ännu andra — även stilistiska — orsaker till allitterationer finnas.
Utan reservation bör man således uppta sådana som ljudmålande
i antydd mening blott såvida verkligt starka skäl tala därför.
Att allitterationer finnas som med mer än sannolikhet
kunna antagas vara avsedda att ljudmåla vill jag med det
sagda naturligtvis ingalunda förneka. En sådan är utan tvivel
denna Frödings i Sjöfararen vid milan:
det glimtar och glimtar i glöden
där glimtar kan sägas gå igen i glöden tack vare det gl som
börjar detta ord. En annan ha vi säkerligen i Tegnérs
Nu är det höst, stormande häver sig havets bröst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
